Nyhetsbrev från din medietränare 210429

 

Medan jag väntar på andra vaccinsprutan ägnar jag mig åt att fundera vilka råd jag kunde ha givit några av aktörerna på dagens mediescen. Dessutom några konstateranden och kommentarer om konstiga tv-program, regeringens s.k. ”initiativ”, nya slask-ord, vikten av förberedelser till intervjuformat, utelämnande av fakta, märkliga frågor till Folkhälsan, Gislavedsläsken och om hur döden undviks i covid-argumentationen.

Att våga ta en paus

Nu har Ebba Busch dragits in i en polisutredning om ärekränkning i samband med hennes husköp. Nu kommer hon, när hon agerar som partiledare, hela tiden få frågor om förtalet, oavsett vad hon själv vill tala om. Varje KD-utspel kommer att dras ner till hennes husaffär.

Om jag hade varit Ebba Buschs rådgivare…

hade jag sagt att hon ska pausa sitt partiledarskap och låta sin viceordförande ta över under tiden hon löser förtalsfrågan.

Märta Stenevi Papegoja i 30 minuter

SVTs intervjuprogram ”30 minuter” leds av Anders Holmberg där han träffar våra politiker. Nu senast var det MPs Märta Stenevi som fick frågor om Bromma flygplats. Stenevi hade några huvudbudskap, vilka hon upprepade flera gånger under intervjun, så att Holmberg var tvungen att säga: Det har du redan sagt.

Stenevis teknik fungerar bra vid normala intervjuer som redigeras och klipps ner till inslag på 10 sekunder. Men ”30 minuter” sänds oklippt och då känns de upprepade papegojsvaren som en förolämpning mot publiken. Länk till programmet 30 minuter

Om jag varit Märta Stenevis rådgivare…

hade vi tränat in intervjusvar som anpassats till det aktuella programformatet, där budskapen sägs endast en gång.

Den lilla flickan och det stora Migrationsverket

”P1 Morgon” publicerade den 8 april ett inslag om utvisning av barn som bott länge i Sverige. Migrationsverket har bestämt att den 13-åriga Hadicha i Stockholm ska utvisas till Uzbekistan. Många blev nog upprörda över att en ensam flicka ska utvisas. Jag fick inte ihop historien, så jag kontaktade reportern Randi Mossige-Norheim och frågade om flickan ensam skulle utvisas. Svaret från Mossige-Norheim var: ”Hadicha skulle inte utvisas ensam, utan med småsyskon och mamma. Det borde såklart framgått av reportaget.” Att utelämna fakta på detta sätt är att lura publiken i ett mycket angeläget ämne. Länk till programmet 30 minuter

Om jag varit Mossige-Norheims rådgivare…

så hade hela berättelsen om hela familjen publicerats. Utelämnande av fakta sänker trovärdigheten för hela frågan.

Ska vi lyda myndigheterna i solidaritet med vården?

Myndigheternas argument i coronatider har byggt på en solidaritetstanke där vi ska bli sjuka i lagom takt så att vården ska kunna ta hand om oss. Vi har sett den orangea branta kurvan och den blå utsträckta kurvan, för att visa att det är på det blå vi ska vara, under strecket för sjukvårdens kapacitet. Jag vet inte hur effektiv solidaritetstanken är – att vi tvättar händerna, håller avstånd, så att sjukhusen ska kunna klara sitt jobb och för att personalen inte ska bli alltför utarbetad. Jag försöker komma på liknande exempel: inte har väl någon kampanj om trafiksäkerhet drivits med tesen, att man ska sänka farten för att akutens personal inte ska behöva jobba för hårt? Sänk farten, tänk på kirurgernas och ortopedernas insatser …

Om jag varit myndigheternas rådgivare…

hade mitt förslag varit: håll avstånd, annars riskerar du bli smittad, sjuk och dö. Det är ju vad det hela handlar om.

 

Cogito, ergo sum (Jag tänker, alltså finns jag)

– Hur tänker du…

– Jo, jag tänker såhär…

”Tänker” är säkert dagens vanligaste slask-ord i intervjuer. Både intervjuare och den som intervjuas går omkring och tänker. Hörde senast ett tiotal under en och samma minut i ”Söndagsintervjun”.

Om jag varit intervjuarnas rådgivare…

hade jag istället föreslagit några varianter:

Vad anser du om..?

Vad tror du om..?

Vad tycker du om..?

Vad är din inställning till…?

 

Paradise Hotel

Varför blir så många förvånade över vad som händer när ungdomar isoleras med sprit och att det sedan händer saker i ungdomligt oförstånd. Är det inte själva programidén, att sånt ska hända, som nu hänt? Är det inte bara ”bra tv” där samvaro och övergrepp ofta balanserar på gränsen – vilket ökar intresset för programmet och därmed tittarsifforna. Nu har jurister bedömt det som skett, som brottsligt och programmet dragits in. Produktionen har lyckats hålla sig kittlande nära den gränsen i 15 säsonger. Ska dock erkänna att jag aldrig sett programmet eftersom jag inte ingår i målgruppen.

 

Straffbart att förneka Förintelsen

Regeringen vill göra det olagligt och straffbart att förneka Förintelsen, uppger SVT den 14/4 2021. Justitieminister Morgan Johansson ska tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se hur en sådan lagstiftning ska se ut. Kraftfullt initiativ!

Den 25/4 skriver DN: ”EU pressar Sverige att göra det straffbart att förneka Förintelsen” och hotar ta Sverige till EU-domstolen. Justitieministerns initiativ bleknar och SVT har åkt på en blåsning eller medvetet skrivit upp regeringens ”initiativ”.

Några av ”intressantaste” frågorna på myndigheternas pressträff

  • Ny forskning visar att cornonaviruset inte sprids via ytor. En fråga från en reporter: ”Så vi har tvättat händerna helt i onödan under ett helt år…”
  • När coronaläget förbättrats och Folkhälsan meddelade att det var fritt fram att krama sina barnbarn. Frågan från media var då: ”Vilka ska de krama som inte har några barnbarn?”

 

Politisk majoritet för läsk på äldreboendet!

Offentligt huvudmannaskap innebär politikerstyrning. Vem som helst kan bli politiker och då blir det hur som helst. Ett sorglustigt exempel på detta är läskstoppet på äldreboenden som beslutades av socialnämnden i Gislaveds kommun. Det blev ett liv om detta och kommunstyrelsens ordförande bedömde, nu efter uppståndelsen, att det finns en majoritet för att ändra socialnämndens beslut.

Jag tar mig för pannan: Ni ska inte besluta någonting alls, möjligen att kommunen ska sluta vara klåfingrig om vad privatpersoner äter och dricker. Länk till artikel i Aftonbladet

 

 

 

DNs Croneman har förstått vitsen med medieträning

DNs sportkrönikör Johan Croneman frågar sig varför svenska fotbollsspelare är så starkt misstänksamma mot media och verkar tro att reportern är ute för att döda och säger helst ingenting. De har tydligen fostrats av sina agenter till att inte säga flaska för då får man bara taskiga rubriker och dålig publicitet vilket stör imagen och det påverkar sponsorerna och reklamintäkterna och lönen. Däremot konstaterar Croneman att NHL-spelare verkar vara extremt medietränade, proffsiga och duktiga på att hantera media och har fattat att kontakten med fansen och publiken i stor utsträckning går via press, radio, tv, och alla typer av sociala medier, och att man därför visar journalister rätt stor respekt.

Det är glädjande att Croneman upptäckt vitsen med god medieträning. Den är till nytta för publiken, för media och för den tränade. Tack för det!

http://www.dn.se/sport/johan-croneman-henrik-lundqvist-rena-drommen-att-intervjua/

Reklamdjur på modet

Vad vill företagen säga med sin TV-reklam och varför? De ska givetvis sälja, men hur ska jag bli intresserad och övertygas. Just nu verkar det vara inne med djur och där budskapet blir otydligt och mina tankar går i helt fel riktning och märker inte ens vad de vill att jag ska köpa.

Alltså: kattungar med stickade flygplansvingar. Lamm för telefonabonnemang eller mjukt toapapper. En deprimerad ponny som går på gym och längtar efter sin husse. Eller en zebra som snackar brillor… (jo, jag fattar … se bra= zebra). Älgar och papegojor som spelar. Vilka djur är lediga för nästa reklamkampanj?

Hur det går till på en reklambyrå, där kreativa gänget sitter och spånar runt nästa idé? ”Ett djur, varför inte ett talande djur?” Ibland finns det en tydlig koppling: häst – spel på trav, eller det svarta fåret som bröt mot den goda tonen i telefonbranschen. Men ofta finns ingen koppling: vad har kattungar att göra med billiga flygbiljetter – annat än att kattungar är gulliga att titta på och får många klick på nätet?

Konstig reklam

Dagens reklamfundering 1

Varför fortsätter de sälja en Alvedon-variant som tar dubbelt så lång tid innan den verkar mot smärtan?

 

Dagens reklamfundering 2

Reklamen har många töntiga, medelålders, skalliga och fula män. Vilken reklamare tror att medelålders, skalliga och fula män skulle identifiera sig med sådana figurer och vilja köpa lotter, telefoner eller nåt?

 

Dagens reklamfundering 3

Reklam bygger på identifikation. Varför förekommer det då så ofta själviska egoister och som inte vill dela med sig av någon åtråvärd vara? Vart tog generositeten vägen?

Mer media än sömn

Förr delade vi upp dygnet i tre delar: 8 timmar sömn, 8 timmar arbete och 8 timmar för fritid. Nu ägnar vi drygt 8 timmar per dag åt media, vilket är en timme längre än vi sover per natt.

Det handlar om tidningar, tv, bio, radio, internet och utomhusreklam. Det är smartphonens som skapar nya tillfällen att konsumera media. Hur många i T-banan sitter framåtlutade ner i sin telefon med proppar i öronen och hur få är det som läser annat? http://bit.ly/1AKZz2b

Trots att media fyller allt mer av vår vakna tid, så befinner sig media i en allt djupare kris. Vi lyssnar inte längre på den traditionella radion. Fler, 49 procent, använder sociala medier som Facebook än de som lyssnar på SRs program. Och märkligt nog blir radioprogrammen sämre, anser Ulrika Knutsson (se länk nedan).

Jag vet dock inte var i statistiken jag finns när jag somnar framför TVn eller när jag tvingas gå upp när ”Pärleporten” går loss i radioklockan på söndagsmornarna klockan 6 i P1.

http://www.journalisten.se/kronika/varfor-krisar-ekot

Den fria pressen i fara

Sveriges Radios Ekot ska börja välja ut även ”konstruktiva nyheter” och de som ska komplettera den nuvarande nyhetsvärderingen som antagligen domineras av motsatsen: de destruktiva. Ekochefen utvecklar det hela såhär: Journalister tabloidiserar välden, söker konflikter och drama, gärningsmän och offer – vilket kan leda till att publiken

Så kan det vara. Det granskande och kritiska uppdraget har ibland en överton av gnällig negativism, som vi i publiken kanske tröttnat på. Kan det vara därför som antalet klick på gulliga kattungar ökar så dramatiskt?

Jag har dessutom förundrats av hur en del journalister agerar som aktivister. Det sker när intervjuade får frågor som jag inte förstår syftet med. Är det för att få veta något nytt eller är skälet något annat?

Några exempel: Som när Stefan Löfven eller förra försvarsministern Karin Enström pressades på att säga vilket slags statsskick Saudiarabien har. Är den informationen okänd för reportern? Att ta reda på länders statsskick torde ju vara relativt enkelt, t.ex. på appen ”Resklar” från UD.

Så vad är då syftet med att ställa en sådan fråga? Troligen är det av det destruktiva slaget – man vill höra ministrarna uttala ”Diktatur” skapa en pinsam situation till andra länder. Det är destruktivt.

Visst ska politiker, stater och företag ha en moralisk kompass, som visar med vem internationella affärer görs upp. Men när det gäller just demokratifrågan, så tycks intresset vara lågt att ta reda på halten av demokrati hos länder som tar emot svenska biståndspengar – ty då kallas det för att stödja demokratiseringen.

Det konstruktiva då, hur kommer det att se ut när Aftonbladet kamouflerar reklamen till artiklar som ser ut som nyheter. Artiklarna kommer sedan dyka upp i AB:s vanliga flöde men ska vara tydligt märkta. Som ortodox medie- och PR-nörd, ser jag det som ett olyckligt steg i fel riktning. För även för oss i PR-branschen är skiljelinjen viktig. Vi vill att publiciteten sker på sina egna meriter, däri ligger trovärdigheten. Men om vi kan köpa oss in i redaktionell text, kommer trovärdigheten att sjunka och effekten utebli.

Det måste alltså finnas en tydlig skiljelinje mellan dessa två och att det inte ska finnas minsta misstanke om att det går att köpa sig redaktionella spaltmillimeter.

SR P1:s ”Medierna” tog i lördags upp bägge dessa frågor, utan att koppla ihop dem. Det finns en fara med bägge dessa fenomen, att trovärdigheten i nyhetsbedömningen eroderas.

Den fria pressen har genom grundlagarna fått en särställning, för att de är en viktig spelare i ett demokratiskt samhälle där de upplysta medborgarna kan göra bra val.

Men om trovärdigheten på sikt kan ifrågasättas, varför ska då en industri som jobbar med en cocktail av ”reklamnyheter” ha ett grundlagsskydd?

Ekochefen Anne Lagercrantz, skriver om Konstruktiva nyheter: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4097&grupp=14434&artikel=6082108

”Medierna” om konstruktiva nyheter och om hur gränsen mellan reklam och journalistik suddas ut: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/496910?programid=2795

Om Aftonbladets reklam-redaktion: http://www.svt.se/kultur/reklam-i-med-journalistisk-look

Journalistisk goodwill – oändligt värdefullt

Miljöpartiet får märkligt* nog ingen kritik i media, se TNS-Sifo nedan. Samtidigt läste vi om partiernas reklamkostander, där MP satsar minst (se länk). MP behöver inte köpa reklam, eftersom de får sitt medieutrymme utan kostnad på redaktionell plats.

http://www.tns-sifo.se/media/508075/om_unders_kningen_2014-04-04.pdf

http://www.aftonbladet.se/nyheter/valaret2014/article18108844.ab

*=Ironi är en svårt sport…