Hur slår du ihjäl myggan?
Vi hör allt oftare krav på att politiker ska ta till mer krafttag mot oss, så som man gör i andra länder. En klok person i min närhet påpekade att de radikala åtgärderna vi ser i andra länder kan bero på att det där är vanligare med ministerstyre – något som vi i Sverige inte tillåter. Politikerna där förväntas agera, vilket leder till kortsiktiga panikåtgärder mot viruset, som i själva verket förvärrar samhällets totala plåga. Det är som att slå ihjäl myggan på ditt ben med en slägga.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ministerstyre
Collateral damage*
AP-fondens VD Kerstin Hessius blev ganska illa åtgången i SVTs Agenda då hon försökte förklara sin debattartikel i SvD (19/3-20). Agendas Anna Hedenmo avbröt och debatterade istället för att lyssna på vad Hessius ville ha sagt. En journalists uppgift bör vara att undersöka och förklara komplicerade ämnen och sammanhang. Här fick vi bara höra hur Hedenmo inte ville förstå vad Hessius menade. Hessius intressanta poäng var att åtgärderna mot smittan skadar fler människor än vad smittan skulle orsaka. Och allt leder till en ännu större belastning på sjukvården.
https://www.svtplay.se/video/25731480/agenda/agenda-22-mars-21-15 (ca 23 minuter in i programmet)
* På svenska: (oavsiktliga) sidoskador, militär term för skadeverkningar som uppstår av misstag.
Statsministerns tal till nationen
Fem-minuters talet som Statsminister Stefan Löfven höll under söndagskvällen är troligen en av de mest omdiskuterade minuterna i svensk TV på sistone. Dels för att det var förinspelat och ingen journalist kunde ställa frågor. Dels för att det var en svensk flagga i bakgrunden. Göran Greider (som exponeras mer i SR/SVT än svenska flaggor) har tröttnat på de svenska flaggorna. Vilken flagga han föredrar istället, är okänt. Att Löfvens tal var inspelat gör ju ingen skillnad för publiken – t.o.m kanske bättre – liksom det mesta vi ser på TV. Att journalistiska frågor skulle höja informationsvärdet har jag svårt att förstå. De senaste veckornas pressträffar ger tydliga bevis på att journalisternas frågor knappt tillför någon kvalitetshöjning av informationsvärdet.
En generaldirektör försvarar de sina
På ett, i mitt tycke, föredömligt sätt kunde vi se hur Folkhälsomyndighetens (FOHM) generaldirektör Johan Carlsson tog sin statsepidemiolog Anders Tegnell i kraftfullt försvar. Tegnell har stått pall för en ständig skur av nästintill illvilliga frågor från media och därpå följande hat och hot. ”Tegnell har fått kritik som om det var en liten firma som han och några till driver. Det är närmast ovärdigt det han utsatts för”, sade FOHM:s generaldirektör. Sådana generaler hade vi nog önskat oss fler av, som så kraftigt tar sin personal i försvar.
Uppdrag Granskning på gång?
Noterade att en av Uppdrag Gransknings grävare, Petter Ljunggren, var på plats under en av Folkhälsomyndighetens presskonferenser. Något nytt gräv på gång, kanske?
Vetenskap, sannolikhet mot skräck och oro
De senaste veckorna har vi sett en kollision mellan vetenskap, statistik och oro/skräck/hot. FOHM står på sin sida och bekräftar eller resonerar i vetenskapliga termer. Medan media ser experternas resonemang som inkompetens. Oro, skräck och hot är mäktiga känslor som media gärna utnyttjar för att fånga vår uppmärksamhet. Media beskriver verkligheten på ett tillspetsat sätt. Vi har sett en serie av sådana rapporter som avlöst varandra: HIV-AIDS, akrylamid, strålande mobiltelefoner, Ebola, galna kosjukan, fågel- och svininfluensan, sars och nu den aktuella corona-pandemin. Ofta när jag passerar kvällstidningarnas löpsedlar, känner jag att jag har en livsfarlig sjukdom: Andfådd i trappor – jag har kol. Hostar – jag har cancer. Jag hostar inte – jag har dold cancer. Vi i medias publik älskar att bli skrämda. Varför skulle vi annars gilla skräckfilmer, thrillers och våldsamma kriminalromaner? |
Det kan säkert bli ett intressant gräv. Tycker redan, och då är jag inte medienörd av din rang, att det som utspelas nu sår massor av från till böcker och modeller vi kommer att debattera under årtionden.
När det gäller Anders Tegnells roll i hur Sverige har agerat kommer det att bli spännande att läsa redogörelserna för vad som egentligen hände bakom kulisserna, men det kommer att dröja. Jag håller med om att han verkar ha utsatts för oerhört hårda attacker, men hans myndighet står också för en radikalt annorlunda analys och strategi jämfört med stora delar av omvärlden.
I media som försvarar Tegnell pratas det också raljant om foliehattar och högerliberala, självutnämnda ”experter” som utmanar en djupt kunnig och kompetent yrkesperson, men inte om den stora grupp professorer, forskare och experter som som ifrågasätter myndighetens tolkning och agerande.
Facit kommer om ett par år…