Tagg: Ann Linde

Nyhetsbrev från din medietränare

200720 

Trots att tidningarna så här års är så tunna att de tar slut redan innan man fått upp farten, så finns det ett och annat att kommentera. Här några nedslag i den mediala rännilen.

 

Putins nya grundlagar

Den svenska medierapporteringen om den riggade ryska folkomröstningen har fokuserat på Putins förlängda maktinnehav. En ännu viktigare punkt, som lyfts upp av estniska politologer och som inte uppmärksammats i Sverige, är att den nya ryska grundlagen är överordnad internationell rätt. Det innebär att domstolsutslag i den internationella domstolen i Haag inte gäller för Ryssland eller dess president. Det heller inte tillåtet att ifrågasätta eller ändra den officiella ryska historieskrivningen. Det ryska territoriet ska dessutom vara oinskränkt och det är inte tillåtet att avstå territorium till annan (tex återlämna Krim)

Den nya ryska grundlagen bryter mot internationell rätt och överenskommelser, vilket är tillräckligt att utesluta Ryssland ur Europarådet, anser de estniska politologerna. Väntar på en sådan analys i svensk media.

 

Diplomaten och Gui Minhai

Ambassadör Anna Lindstedt åtalades och friades för att ha agerat egenmäktigt och hotat rikets säkerhet samt skadat de vänskapliga relationerna mellan Sverige och Folkrepubliken Kina. Jag vet inte om hon var ambitiös och gjorde allt för att få Gui Minhai släppt eller bara naiv. UD:s strategi mot henne tycks vara det som inom krishanteringen kallas för ”containment” dvs att isolera och distansera sig från Lindstedt. UD säger att Lindstedt agerade på egen hand och helt utan UDs vetskap.

Men tänk om Lindstedt hade lyckats? Vad hade UD då sagt: ”Detta är en oerhörd framgång och resultatet av den tysta svenska diplomatin!” Vi får väl se om UD lyckas övertyga åklagaren att överklaga.

 

Utrikesministern

Jag gillade Ann Linde från början, främst för hennes kunniga och kraftfulla agerande som utrikeshandelsminister, då hon var påläst och förberedd. Nu som utrikesminister har något gått förlorat: hon borde veta att man aldrig ”vinner” en intervju genom att vara aggressiv, som hon var i Deutsche Welle – även om programmet heter ”Conflict zone”. Hur mycket diplomati krävs nu för att reparera skadan på ”Sverigebilden”?

https://www.youtube.com/watch?v=4bCTt3PAPVU

 

Behöver vi ”Uppsnack” inför Folkhälsans presskonferens?

Inför Folkhälsans presskonferens sitter några journalister och spekulerar i minst fem minuter om vad Tegnell & Co ska säga om fem minuter. Ibland tar uppsnacket mer än fem minuter, så ”hoppsan, presskonferensen har redan börjat!” Låt oss nu istället invänta vad de kloka har att säga – utan spekulationer.

 

Bilden av media i media

Hur ser det ut på myndigheternas gemensamma presskonferens om covid-19? Vad får tv-publiken se och höra från journalisterna lokalen och via länk? Har redaktionerna tänkt på vilka journalister som kommer att synas för en stor publik och vilka frågor de ställer? Det verkar inte så. Undrar om förtroendet för ”tredje statsmakten, demokratins stöttepelare” har ökat eller minskat efter dessa presskonferenser.

 

”Eftersnack”

Som om vi inte lyssnat, så ska det sagda repeteras en gång till, för tredje gången. Visserligen är upprepningen kunskapens moder, men detta upplevs mest som tjat.

 

”Viktigt att banker tjänar pengar”

sade Swedbanks vd Jens Henriksson i samband med sin halvårsrapport. Han tycks känna sig tvingad att argumentera mot dem som inte gillar att banker går med vinst. Jag undrar just vad kritikerna gjort med dina sparpengar i en bank som går med förlust? Stoppat in dem i närmaste madrass?

#TSgate, berättelsen utan slut

Ann Linde och hennes stab har under två månader undvikit DN:s frågor om Transportstyrelsen. Ibland med motivet att det inte kan vara intressant för läsarna(!?). Ministerns pressekreterare ville påverka DN att överge TSgate. Regeringen säger sig vilja verka för öppenhet och transparens, men ägnar sig istället åt enligt DN åt ett smutsigt spel. Är det Trumpismen som kryper in i relationen mellan makt och media? Nu har Ann Linde ändå ställt upp för ett kortare samtal med DN och besvarat en del frågor. När jag läser svaren, undrar jag, varför kunde hon inte sagt detta tidigare?

När hon under två månader ägnat sig åt ”undanhållning” måste ju varje dag varit en ny plåga för ministern, där varje möte med en journalist innebar en risk att få frågor om TS. Detta kan också inneburit att ministern undvikit alla journalistkontakter. Det är som att ha en sten i skon, det gör ont för varje steg. Onödigt, för det har inneburit att även de bra saker hon gjort, förblivit okända för oss. Varför inte: Rensa ut, säg som det är, ta konsekvenserna och gå vidare?

Jag vet inte vilka frågor som fortfarande ligger obesvarade. Men nog tycks det vara något märkligt med kommunikationskulturen inom Rosenbad. Personer med egen erfarenhet från den byggnaden svarar med bekymrade miner och huvudskakningar. Att högste chefen varken hör eller ser något. Hör han inget skvaller vid kaffebryggaren eller i korridorerna? Något måste vara fel i statsministerns omgivning. Hoppas nu att journalisterna fortsätter att göra sitt jobb – vi i publiken har inte tröttnat än.