Får vi veta det vi ska om EU i våra media?

De svenska journalisterna sviker sitt demokratiska uppdrag. Svenska journalister är bland de sämre i Europa om att rapportera om EU. Får vi som väljare tillräcklig och adekvat information om EU för att vi ska kunna medverka i den demokratiska processen? Vad pysslar de svenska journalisterna med? Varför struntar de i sitt grundlagsskyddade uppdrag?

Europaparlamentarikern Cecilia Wikström (L), skriver följande på DN-Debatt 9/7-2017):

”Frånvaron av relevant EU-kunskap är inte bara ett problem i sig, utan skapar också en nedåtgående spiral, där journalister inte känner sig rustade att rapportera om lagförslag eller liknande eftersom andra medier inte heller gör det. I slutändan är det medborgarna som blir lidande, eftersom man inte får ta del av den nödvändiga samhällsrapportering som beskriver den politiska utvecklingen i EU.

Som Europaparlamentariker upplever jag dagligen det svala intresset för politiska frågor som behandlas på EU-nivå. Viktiga händelser i Europaparlamentets arbete reduceras ofta till näst intill noll i de flesta medier. Det som rapporteras är när Sveriges statsminister stiger ur en svart bil, kliver ut på en röd matta och går in genom en dörr till EU-toppmöten. Det riktiga arbetet sker dock inte här utan i Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, men detta återges nästan aldrig.

Självklart har politiker själva ett stort ansvar att kommunicera med journalister i hemlandet. Men som den tredje statsmakten har den svenska journalistkåren ett stort ansvar att i allt högre utsträckning bevaka vad som händer i EU för att fullfölja sitt demokratiska uppdrag.

Jämför vi med andra EU-länders EU-bevakning så ligger Sverige exceptionellt dåligt till i statistiken. Enligt en undersökning av Europaparlamentet från november 2016 hade Sverige minst tv-rapportering av alla EU-länder. Också i tryckta medier är Sverige tredje sämst i EU när det gäller andelen artiklar om Europaparlamentets arbete i nationella tidningar. Under år 2016 publicerades endast elva artiklar per tidning, jämfört med Tyskland där 36 artiklar per tidning publicerades.

Självklart har politiker själva här ett stort ansvar att faktiskt kommunicera med de journalister som finns i hemlandet. Men som den tredje statsmakten har den svenska journalistkåren ett stort ansvar att i allt högre utsträckning bevaka vad som händer i EU för att fullfölja sitt demokratiska uppdrag.”