”Stek storyn om Kaplan…”

I ett öppet brev till Miljöpartiets medlemmar och sympatisörer skriver språkrören Romson och Fridolin bland annat följande:

”Alltför många miljöpartister har de senaste dagarna uttryckt kritik mot de pågående granskningarna av partiets företrädare och ifrågasatt ”orättfärdiga” frågor. …Vi ska aldrig köpslå med medier för att försöka påverka vad de väljer att granska.”

Kan det vara så att just ett sådan köpslående/beteende varit vanligt i MPs relation till media? Och att detta nu för första gången blivit öppet och känt – för att en journalist (Anders Holmberg på SVT) inte spelade med.

Trots att MP genomgått ganska många mediala kriser (båtfärg, Bromma-flygningar…) under sin regeringstid verkar relationerna med media fortfarande ligga på amatörmässig nivå. Kanske för att partiet helt enkelt inte behövt ha någon professionalitet i utövandet. Man har helt enkelt hela tiden omgetts av en välvilligt inställd mediekår. Journalisternas sympatier till MP ju skiljer sig dramatiskt från folkets (enligt Kent Asps undersökning där allmänhetens sympatier för MP ligger på 12%, medan journalisters sympatier ligger på 41% och över 50% för journalister inom SR/SVT).

Nu för första gången, tvingas alltså, partiledningen ta till hårdare ord om vilka värderingar och policys som ska gälla.

Hela brevet http://www.mp.se/just-nu/oppet-brev-till-medlemmar-och-sympatisorer

Och hur röstar du själv, Saarinen?

Ibland ställer journalister frågor som: Vad tjänar du? Vad röstar du på? Alltså sådana frågor som de flesta av oss betraktar som högst privata. Inkomsten kan ju vara intressant i förhållande till ett företags (dåliga?) lönsamhet. Men att fråga vad man röstar på är ju att gå ganska långt in i den valhemlighet som är stadgad i grundlagen.

I Ekots Lördagsintervju (23/5) frågade Monica Saarinen vad Günter Mårder (ny VD för Företagarna) röstar på. Han svarade på detta. Men här hade det ju varit intressant för oss i radiopubliken att veta vad Saarinen själv röstar på, som en konsumentupplysning. Men det fick vi inte veta.

Däremot har det ju forskats en del i ämnet och där professor Kent Asp redovisat skillnaden mellan allmänhetens och journalisternas politiska sympatier. Inom Sveriges Radio och SVT röstar över 80 % på de röd-gröna partierna, medan allmänheten lägger 45 % av sina röster på de röd-gröna. Det får vi väl anta gäller även för Saarinen, så länge vi inte fått höra något annat.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546680?programid=3071

http://jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf

Välkommen till mediekratin

Mediernas bild av partierna påverkar valresultatet. Denna, föga oväntade, slutsats drar Kent Asp och Johannes Bjerling, bägge forskare knutna till Göteborgs universitet. De lägger fram sina tankar i boken ”Mediekratin – mediernas makt i svenska val”.

Denna självklarhet som varit tydlig i så många år har alltså belagts med forskning. Forskarna skriver om detta på DN/Debatt  http://www.dn.se/debatt/mediebild-betyder-mer-an-partikassa-for-valresultaten/

Det som ständigt förvånar är att pengar läggs på att forska om självklarheter av typen: ”rika är lyckligare och friskare än vad fattiga är”

Dock finns ett intressant nytt begrepp som de lanserar och det är ”mediekrati” som avlöst ”partidemokratin”. Detta kännetecknas av att medierna bestämmer allt mer av dagordningen, men att också partierna anpassat sig allt mer efter medierna.