SR Ekots fladdrande är ryggradslös journalistik

När Stefan Löfven skulle bli partiordförande presenterade Ekot en lista över hans meriter och egenskaper, uteslutande positivt. När Moderaternas kandidat till partiledarposten, Ulf Kristersson, presenterades av Ekot blev det mest negativa saker som listades. Efter en del protester beklagade Ekot sin publicering och tog bort listan.

Men Löfven hade ju inte haft någon ren politisk karriär bakom sig – och hade inte granskats på samma sätt som Kristersson, som varit med i politiken länge.

Var listan verkligen fel? Kan vi verkligen jämföra dessa två personers ”CV” på detta sätt. Det är klart att vi måste ställa frågorna:

Varför publicerar Ekot en sådan lista?

Varför tar de bort listan efter kritik?

Det ska alltså löna sig att klaga – är det så vi ska tolka saken?

Var finns den publicistiska ryggraden?

Plausible deniability – de teg för att skydda Löfven

Varför hemlighöll flera ministrar och tjänstemän viktig information från statsminister Stefan Löfven? Kan det vara för att skydda högre chefer?

I amerikansk litteratur kallas ett liknande förhållningssätt för ”plausible deniability” – trovärdigt förnekande. Det var ett begrepp som CIA använde under president Kennedy för att skydda högre tjänstemän från obehagliga fakta om olagliga operationer. Metoden byggde på att ledningen överlät ansvaret för klandervärda operationer på underställd personal. Och om dessa olagliga och hemliga aktiviteter ändå skulle bli kända, kunde alltså ledningen helt sanningsenligt förneka all kännedom och därmed även slippa ta ansvar.

Är det detta vi har sett exempel på från Rosenbad när flera personer hade information om IT-haveriet på Transportstyrelsen – utan att meddela högste chefen? De teg.

Konsten att stjäla sig ett medieutrymme

När teamet runt Stefan Löfven bestämde att statsministern inte skulle delta i Almedalen, visste de troligen att en turné i landet skulle ge ökad publicitet under en hel vecka. Almedalens vecka är ju uppdelad i partidagar, en dag per parti under åtta dagar. Det är relativt tyst runt ett parti under sju dagar, allt fokus under en dag. Men genom att befinna sig på olika orter under en veckas tid, får team Löfven publicitet varje dag och stjäl sig ett medieutrymme. Lokaltidningarna toppar varje dag på sin ort och riksmedia rapporterar dagligen. En ytterligare poäng var ju att Löfven kunde distansera sig från Almedalens ”elit” och få en mer folklig färg. Smart tänkt

Är regeringen vinnare eller förlorare i klaveret?

När utrikesminister Margot Wallström hade ett resonemang i riksdagen tog hon upp Mellanösterns konflikter mellan Palestina och Israel och nämnde ”utomrättsliga avrättningar”. Givetvis tog det hus i helsicke och Israels premiärminister och deras hela diplomatiska maskineri drog igång. MW blev intervjuad i SVTs Agenda av Mats Knutson och hon lyckades slingra sig eftersom intervjufrågorna var snirkliga och invecklade – vilket gav MW möjlighet att vara lika snirklig tillbaka. Det tråkiga var att Mats Knutson aldrig ställde de korta och nödvändiga frågorna: ”Vem utför utomrättsliga avrättningar? När skedde dessa?”

Efter detta kände sig regeringen och Utrikesdepartementet gå ut med en förklaring, med bl a följande stycke:

”Det är mot denna bakgrund olyckligt att svenska regeringsföreträdares uttalanden om situationen i Mellanöstern missuppfattas och ges orimliga proportioner. Den senaste missuppfattningen gäller fredagens interpellationsdebatt i riksdagen. Utrikesministern sa inte, vilket påståtts, att utomrättsliga avrättningar förekommer i Israel, utan förde ett principiellt folkrättsligt resonemang om rätten att försvara sig och om vikten av proportionalitets- och distinktionsprincipen.

Situationen i Mellanöstern är besvärlig nog, utan att behöva tyngas av missförstånd om någons avsikter. Och det är olyckligt när kraftiga reaktioner sker på felaktiga grunder.”

http://www.regeringen.se/uttalanden/2015/12/uttalande-av-statsminister-stefan-lofven-och-utrikesminister-margot-wallstrom-med-anledning-av-utvecklingen-i-israel-och-palestina/

Nåväl. Jag har fått lära mig att en vinnare säger: ”Jag har inte uttryckt mig tillräckligt klart” – medan en förlorare säger ”Du missförstår mig”. Ganska klart vilken kategori vår regering tillhör.

Fortfarande väntar jag på svaret på vilka ägnat sig åt ”utomrättsliga avrättningar”. Vem/vilka och när?

När sedan statsminister Löfven gick ut och sade att knivdåden mot israeler inte är terrorism. Men en stund senare ändrade han sig och sade att det var det…

En gammal lärdom är ju att om du trampat i klaveret, stå kvar! För om du kliver ut låter det lika illa som när du klev i.

Tala ur skägget…

Enligt Dagens Industri säger statsminister Stefan Löfven följande:

”Operationen pågår och det är vad vi vet, vi vet inte exakt vad det är för någonting och då måste man först ta reda på det innan man kan ha någon ytterligare operation.
”Vi har ju precis den operation igång som den Försvarsmakten har dragit igång, vi har kapacitet för den operationen. Det säger också försvaret, att man har den kapacitet som krävs för att fullfölja den här operationen.”

Kan ingen i närheten av statsministern hjälpa honom med några enkla talepunkter om de aktuella militära insatserna i Stockholms skärgård?

Löfven på pall eller Reinfeldt i ett hål

Stefan Löfven gillade inte sin pall under söndagens debatt med Fredrik Reinfeldt. SVT motiverade det hela med att det skulle se bättre ut i rutan, om deltagarna var lika långa. Nu var det ju så att Löfvens pall syntes ganska bra i sändningen och gav upphov till ett intressant twitterflöde. ”Kommer han stå pall?” osv. Ett löjets skimmer lade sig över debatten och uppmärksamheten riktades mot den lilla lådan istället för statsministerkandidaterna.

Ett tips till SVT är ju annars att fixa jämlikheten ”modell S” genom att såga upp ett hål i podiet som Reinfeldt stå i. #expressen

http://www.expressen.se/nyheter/val2014/darfor-stod-lofven-pa-en-pall-under-duellen/

Ministerpost blev magplask

Lördagens förstanyhet på Ekot var att Stefan Löfven frågat Göran Persson om han ville bli utrikesminister. Direkt efter startade diskussionen om en eventuell come-back för GP. Dessutom roade sig många twittrare att fundera på vilka andra som kunde vara tänkbara kandidater i en kommande S-regering. Sedan var det förstås synd om Margot Wallström, som bara fick fredagen i rampljuset för att än en gång petas av GP. Även Håkan Juholt kunde vara aktuell som kulturminister.

Varför allt detta?  Var det för att dra bort uppmärksamheten från Fredrik Reinfeldts sommartal, eller var det för att skapa uppmärksamhet för GPs sommartal i Grillby (vem bryr sig om Grillby?).  Eller var det för att skära bort borgarnas skrämselargument om att Sjöstedt kunde bli utrikesminister.

Ekots Tomas Ramberg säger sig dock ha använt formuleringen att Löfven kommer att kontakta GP ”i händelse av en S-seger”. Därifrån är ju steget ganska långt till det nyhetsflöde som uppstod.

GP själv sade något om att han var intresserad bara om han fick ta med sig korna till UD. Varpå Carl Bildt sagt: ”Jodå, kor på UD skulle ju förvisso vara en förändring. Mer idisslande. Mindre twittrande. Alltid gläder det någon”

Nyheten som började stort, blev enligt Löfven ett magplask. Men vem vet?