Radiotjänst meddelar att det är 20 000 färre som betalar tv-licens. Detta förklaras med att tv-innehavet i hushållen minskar. Samtidigt meddelar andra källor att vi tittar allt mer på skärmar. Har antalet licensskolkare ökat eller är public service-utbudet allt mindre relevant? Frågan är om inte Radiotjänsts betalningsmodell blivit allt mindre relevant.
Om någon skulle komma på tanken att idag starta public service radio och TV, hur skulle då betalningen och finansieringen gå till? Är det någon som tror att man skulle skapa ett inkassobolag och lägga det i Kiruna och ha spanare ute för att pejla in dem som ”skolkar” från avgiften? Nej, de skulle givetvis göra det till en betalkanal, precis liknande dem som vi redan har. Betala och titta. Om du inte betalar så kan du inte ta del av utbudet.
Problemet skulle då vara att alla inte skulle betala och därmed ligga utanför mottagarnas skara och därmed inte kunna ta del av public service-utbudet.
Men dagens konstruktion – en obligatorisk mottagarlicens och inte en skatt. Men där alla förväntas och förutsätts betala denna licens. Det är troligen en kvarleva från en tid då det inte fanns tekniska möjligheter att ha ett betal-tv-system.
Hur skulle det då se ut om SVT/SR/UR skulle finansieras av ett betalsystem? Troligen ett rättvisare system och framförallt en större medvetenhet inom SVT/SR/UR vad det innebär att vara i folkets tjänst med ett relevant utbud. Slutsatsen är att skrota licensen och införa ett modernt betalsystem.