Gifta vid första ögonkastet (Gvfö)

Twittrade igår: Hur kan Aktuellt ta upp ett SVT underhållningsprogram som en seriös nyhet? ”Gift vid första ögonkastet” #dinröst #svtaktuellt Seriöst?

Jag har tre olika infallsvinklar som jag vill diskutera:

1. Underhållningsprogram med dejtingtema

Tv-underhållningen har ju alltid avspeglat sin tid. Vi äldre minns upprördheten när ”Skäggen” söp, svor och använde runda ord. Vi satte glöggen i halsen när Per Oskarsson klädde av sig i kalsingarna och talade sexualkunskap i Hylands Hörna. Eller när Jacob Dahlin utbringade ett ”Skål-ta-mej-fan!” Vi såg ”Robinson” och tyckte det var mobbing och nazism. Många upprördes och förutspådde samhällets snara undergång, ivrigt understödda av kvällspressen.

Men snälla nån! Det handlar om underhållning! Det kan vara av god eller dålig smak, men borde inte tas med det gravallvar som sker. Folkstormar kommer och går. Efter ett par år känns alla folkstormar bara löjliga. Likadant är det med Gvfö, som måste ses som ett underhållningsprogram och inte ett allvarligt grundskott mot äktenskapet som institution. Har inte sett det första programmet, men väl det andra. Ganska intressant från tv-soffan, måste jag erkänna.

2. Nyhetsrapporteringen krig programmet

Nyhetsrapporteringen i SVT (och vissa ledarsidor!) har dock tagit Gvfö på allra största allvar. Programansvariga talar om ett socialt experiment, psykologer rasar om att utnyttja kärlekskranka människor och att SVT begår ett övergrepp mot dem (som söker snabbt kändisskap). Här är jag dock lite mer cynisk om SVT:s motiv till sin rapportering: Först tas programmet upp i Debatt och en vecka senare i Aktuellt. Samma kombattanter med samma argument. Här misstänker jag att SVT vill skapa uppmärksamhet och dra nya tittare till SVT Flow – och inte egentligen diskutera saken i sig. SVTs olika program jobbar givetvis ihop för att skapa maximal uppmärksamhet för bolagets olika program. Egentligen ganska naturligt. Men min fråga är om det var nyhetsvärderingen eller uppmärksamhetsvärdet som styrde valet av vad 5-6 minuter skulle användas i Aktuellt den 18/11?

3. Public Services roll som underhållare

SVT finansieras av avgifter och sponsring och är en viktig spelare i opinionsbildningen som ett icke-kommersiellt alternativ – Public Service. Men ska just detta bolag producera program som lika bra hade kunnat gå i en kommersiell kanal? Varför ska licensbetalare (under ett slags tvång) betala för sådana program? Jag kan förstå om vi gemensamt betalar för en seriös journalistik för att kunna hålla oss informerade som upplysta medborgare i ett demokratiskt samhälle …. Men detta?

Våra medievanor – snabb förändring

God morgon!

Vaknar till radioklockan och får de första nyheterna på Ekot kl 6:00. Förr var det bara papperstidning till frukost, ibland två morgontidningar. Numera först en koll på Twitterflödet på padda eller laptop, som ger aning om vad som rör sig därute, beroende på vilka man följer. Hustrun tar tidningen och kastar sig snabbt över till korsord och sudoku. Bläddrar själv igenom tidningen, först ledarsidan, debatt, inrikes, utrikes. Skippar sporten. Ingen morgon-TV.

På tvärbana och T-bana kollar jag Metro i eget exemplar eller över axeln på någon medpassagerare. Jobbet erbjuder alla morgon- och kvällstidningar. Bläddrar igenom dem i små doser till koppar kaffe under dagen.

Kvällen framför tv:n, oftast Rapport, ibland Aktuellt (4:ans Nyheter ganska sällan).

Älskar att ogilla Debatt, men programmet har fått en extra krydda när jag kombinerat den med Twitter #svtdebatt. Både att följa och att twittra själv, ger programmet en extra dimension och ger tempen på debattklimatet. Kollar också Agenda på söndagskvällarna.

Hur kommer det då att gå för papperstidningarna? Det händer att jag föreläser på Universitetet, då ställer jag frågan om hur många av studenterna som har en prenumererad morgontidning. Ett fåtal.

Det går fort nu. När även jag, som 64-åring, funderar på meningen med en papperstidning… och ännu fortare utför går det väl nu när DN höjer sitt pris på abonnerad tidning.

God natt.

”Tack för att jag fick leva”

”Jag tackar mamma och pappa för att de inte gjorde en fosterdiagnos” sade en ung dam med Downs syndrom (DS). Vem kan säga emot det? SVT Debatt försökte hantera det svåra ämnet. Valet stod mellan att föda ett barn med DS eller ”ta bort det” efter den informationen som fosterdiagnostiken ger. Programmets inriktning var att alla är människor och alla har en rätt att leva. Fosterdiagnostik är av ondo och skulle leda till ett oönskat samhälle där oönskade kan väljas bort eller där föräldrar kan välja egenskaper (atlet, han/hon …).

Dessutom fanns det personer i studion med DS, där frågan för dem ju blev helt existentiell.: ”Hade jag funnits, om ..?”

Tonen i studion var alltså mot att fosterdiagnostisera och därmed få information inför en eventuell abort.

Min fråga är: Hade dessa argument fungerat om debatten handlat om fri abort eller ej.

Dessutom: vad hade hänt denna torsdagskväll om någon representant för ”Ja till livet” eller någon annan radikal kristen abortmotståndare hade funnits i studion, som hävdat alla människors rätt att få leva?

http://www.svt.se/debatt/se-program/25-9-22-00-textat-1?autostart=true

Debatten om fosterdiagnostik börjar efter 25 minuter.