Nyhetsbrev från din medietränare 210429

 

Medan jag väntar på andra vaccinsprutan ägnar jag mig åt att fundera vilka råd jag kunde ha givit några av aktörerna på dagens mediescen. Dessutom några konstateranden och kommentarer om konstiga tv-program, regeringens s.k. ”initiativ”, nya slask-ord, vikten av förberedelser till intervjuformat, utelämnande av fakta, märkliga frågor till Folkhälsan, Gislavedsläsken och om hur döden undviks i covid-argumentationen.

Att våga ta en paus

Nu har Ebba Busch dragits in i en polisutredning om ärekränkning i samband med hennes husköp. Nu kommer hon, när hon agerar som partiledare, hela tiden få frågor om förtalet, oavsett vad hon själv vill tala om. Varje KD-utspel kommer att dras ner till hennes husaffär.

Om jag hade varit Ebba Buschs rådgivare…

hade jag sagt att hon ska pausa sitt partiledarskap och låta sin viceordförande ta över under tiden hon löser förtalsfrågan.

Märta Stenevi Papegoja i 30 minuter

SVTs intervjuprogram ”30 minuter” leds av Anders Holmberg där han träffar våra politiker. Nu senast var det MPs Märta Stenevi som fick frågor om Bromma flygplats. Stenevi hade några huvudbudskap, vilka hon upprepade flera gånger under intervjun, så att Holmberg var tvungen att säga: Det har du redan sagt.

Stenevis teknik fungerar bra vid normala intervjuer som redigeras och klipps ner till inslag på 10 sekunder. Men ”30 minuter” sänds oklippt och då känns de upprepade papegojsvaren som en förolämpning mot publiken. Länk till programmet 30 minuter

Om jag varit Märta Stenevis rådgivare…

hade vi tränat in intervjusvar som anpassats till det aktuella programformatet, där budskapen sägs endast en gång.

Den lilla flickan och det stora Migrationsverket

”P1 Morgon” publicerade den 8 april ett inslag om utvisning av barn som bott länge i Sverige. Migrationsverket har bestämt att den 13-åriga Hadicha i Stockholm ska utvisas till Uzbekistan. Många blev nog upprörda över att en ensam flicka ska utvisas. Jag fick inte ihop historien, så jag kontaktade reportern Randi Mossige-Norheim och frågade om flickan ensam skulle utvisas. Svaret från Mossige-Norheim var: ”Hadicha skulle inte utvisas ensam, utan med småsyskon och mamma. Det borde såklart framgått av reportaget.” Att utelämna fakta på detta sätt är att lura publiken i ett mycket angeläget ämne. Länk till programmet 30 minuter

Om jag varit Mossige-Norheims rådgivare…

så hade hela berättelsen om hela familjen publicerats. Utelämnande av fakta sänker trovärdigheten för hela frågan.

Ska vi lyda myndigheterna i solidaritet med vården?

Myndigheternas argument i coronatider har byggt på en solidaritetstanke där vi ska bli sjuka i lagom takt så att vården ska kunna ta hand om oss. Vi har sett den orangea branta kurvan och den blå utsträckta kurvan, för att visa att det är på det blå vi ska vara, under strecket för sjukvårdens kapacitet. Jag vet inte hur effektiv solidaritetstanken är – att vi tvättar händerna, håller avstånd, så att sjukhusen ska kunna klara sitt jobb och för att personalen inte ska bli alltför utarbetad. Jag försöker komma på liknande exempel: inte har väl någon kampanj om trafiksäkerhet drivits med tesen, att man ska sänka farten för att akutens personal inte ska behöva jobba för hårt? Sänk farten, tänk på kirurgernas och ortopedernas insatser …

Om jag varit myndigheternas rådgivare…

hade mitt förslag varit: håll avstånd, annars riskerar du bli smittad, sjuk och dö. Det är ju vad det hela handlar om.

 

Cogito, ergo sum (Jag tänker, alltså finns jag)

– Hur tänker du…

– Jo, jag tänker såhär…

”Tänker” är säkert dagens vanligaste slask-ord i intervjuer. Både intervjuare och den som intervjuas går omkring och tänker. Hörde senast ett tiotal under en och samma minut i ”Söndagsintervjun”.

Om jag varit intervjuarnas rådgivare…

hade jag istället föreslagit några varianter:

Vad anser du om..?

Vad tror du om..?

Vad tycker du om..?

Vad är din inställning till…?

 

Paradise Hotel

Varför blir så många förvånade över vad som händer när ungdomar isoleras med sprit och att det sedan händer saker i ungdomligt oförstånd. Är det inte själva programidén, att sånt ska hända, som nu hänt? Är det inte bara ”bra tv” där samvaro och övergrepp ofta balanserar på gränsen – vilket ökar intresset för programmet och därmed tittarsifforna. Nu har jurister bedömt det som skett, som brottsligt och programmet dragits in. Produktionen har lyckats hålla sig kittlande nära den gränsen i 15 säsonger. Ska dock erkänna att jag aldrig sett programmet eftersom jag inte ingår i målgruppen.

 

Straffbart att förneka Förintelsen

Regeringen vill göra det olagligt och straffbart att förneka Förintelsen, uppger SVT den 14/4 2021. Justitieminister Morgan Johansson ska tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska se hur en sådan lagstiftning ska se ut. Kraftfullt initiativ!

Den 25/4 skriver DN: ”EU pressar Sverige att göra det straffbart att förneka Förintelsen” och hotar ta Sverige till EU-domstolen. Justitieministerns initiativ bleknar och SVT har åkt på en blåsning eller medvetet skrivit upp regeringens ”initiativ”.

Några av ”intressantaste” frågorna på myndigheternas pressträff

  • Ny forskning visar att cornonaviruset inte sprids via ytor. En fråga från en reporter: ”Så vi har tvättat händerna helt i onödan under ett helt år…”
  • När coronaläget förbättrats och Folkhälsan meddelade att det var fritt fram att krama sina barnbarn. Frågan från media var då: ”Vilka ska de krama som inte har några barnbarn?”

 

Politisk majoritet för läsk på äldreboendet!

Offentligt huvudmannaskap innebär politikerstyrning. Vem som helst kan bli politiker och då blir det hur som helst. Ett sorglustigt exempel på detta är läskstoppet på äldreboenden som beslutades av socialnämnden i Gislaveds kommun. Det blev ett liv om detta och kommunstyrelsens ordförande bedömde, nu efter uppståndelsen, att det finns en majoritet för att ändra socialnämndens beslut.

Jag tar mig för pannan: Ni ska inte besluta någonting alls, möjligen att kommunen ska sluta vara klåfingrig om vad privatpersoner äter och dricker. Länk till artikel i Aftonbladet

 

 

 

Varför hånar Wolodarski de statliga bolagen för att de är statliga?

DNs chefredaktör Peter Wolodarski skriver följande i sin Söndagskrönika:” Skäms han (Adaktusson) inte en aning när hans partiledare (Ebba Bush Thor) använder nedsättande och felaktiga uttryck som statstelevision och statsradio?” På vilket sätt är prefixet stats- nedsättande och felaktigt när det gäller SVT/SR?

Visserligen ägs SVT/SR av en stiftelse, men både finansiering, sändningstillstånd som tillsättande av styrelse beslutas av regeringen. Alltså helt under statlig kontroll. Vad annars kan dessa bolag kallas för? Och om vi skulle kalla dem för ”stats-” så anser alltså Wolodarski att det skulle vara nedsättande.

Fråga följande företag, där det statliga ägandet är 100%, vad de anser om saken: Akademiska Hus, Almi Företagspartner, Apotek Produktion & Laboratorier, Arlandabanan Infrastructure, Bilprovningen, Dramaten, Green Cargo, Göta kanalbolag, Infranord, Jernhusen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige, Operan, Orio, RISE, Research Institutes of Sweden, Samhall, Saminvest, SBAB, Svensk Exportkredit, Specialfastigheter, Svenska rymdaktiebolaget, Statens Bostadsomvandling, Sveaskog, Svedab, Svenska Skeppshypotek, Svenska Spel, Svevia, Swedavia, Swedesurvey, Swedfund International, Teracom Group, Vasallen, VisitSweden, Voksenåsen.

Skulle det vara nedsättande att kalla dem för statliga, Wolodarski?

https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-journalisten-adaktusson-hade-aldrig-accepterat-detta/

Sedan är det ju en helt annan sak om det är sunt att regering (och stat) har ett så stort inflytande över mediehusen SVT och SR. En fråga som jag tänker återkomma till.

 Tro inte på oss, ni är smartare än så

”Jag tror att P4.s lyssnare är mycket smartare än att de bara för att de läser en sådan rubrik, tänker: Jahapp, nu slutar jag med min medicinering … jag tror att folk förstår att det här inte är nåt som gäller för allt…”

Inslaget fanns i det eminenta och mediekritiska programmet Medierna i P1 handlade om de överdrifter som sker i media när det gäller medicinsk rapportering. Det var märkligt att höra kanalchefen på P4 Kristianstad, som spelar ner kanalens trovärdighet, med att deras publik är så smarta att de inte tror på allt vad P4 rapporterar om!

Tänk om någon företagare sagt något liknande: ”Våra kunder är smarta nog att inte tro på allt vi säger …”

Lyssna på inslaget https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=7077338

Efterlyser ett mer kraftfullt offensivt språk, Kristersson!

Hur formulerar M sitt budskap? Är det kraftfullt offensivt eller svagt och defensivt? Hittade nyligen ett exempel på hur Moderaternas budskap är höljt i dunkel i rubriken i ett inslag från Sveriges Radio Lyssna på radioinslaget här

M: Lika skatt för lön och pension inte viktigast” här beskriver rubriken bara det som inte är viktigt. Vad som däremot är viktigt nämns inte! Här kan ju journalistens redigering ha påverkat skrivningen och att Ulf Kristersson uttryckt sig klarare, men jag är tveksam (han har inte visat detta tidigare). Ulf Kristersson fortsätter med att kritisera S för att kopiera M:s skattesänkningar.

” – Att skatten blir lika är inte det viktigaste. Jag tror till exempel inte att Socialdemokraterna över huvud taget hade kommit på idén att sänka skatten för några pensionärer alls om inte vi hade gått före och sänkt skatten för dem som jobbar, säger Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.”

Här får vi fortfarande inte veta vad M vill. Utan Kristersson fortsätter med sin intrasslade stil med negationer – istället för att ha offensiva formuleringar. I slutet av artikeln ger journalisten en sammanfattning och låter Kristersson avsluta med ett citat:

”Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson vill sänka skatten både för dem som arbetar och för pensionärer.  – Ja, vi kommer sänka skatten i den kommande budgeten med samma inriktning som Socialdemokraterna har, men vi tycker också att det är viktigt att sänka skatten för människor som jobbar så att fler människor jobbar och blir skattebetalare.”

Mitt förslag till Ulf Kristersson: ”M vill sänka skatten för alla. För både pensionärer och de som jobbar”

Ekots trovärdighet havererar

På fredagseftermiddagen beskrev Ekot M-politikern Ulf Kristerssons politiska karriär med betoning på hans misslyckanden. Efter att Ekot kritiserats för detta, tog de bort inlägget och motiverade det med att den varit felaktigt formulerad och inte kollats tillräckligt av redaktörerna. Vidare sade de att det fanns skäl att ifrågasätta ordvalet och urvalet av fakta i publiceringen och därför tog de bort den så snart det gick.

Problemet med Ekots attityd är att de saknar självinsikt och förminskar frågan till att texten varit felaktigt formulerad, ett litet stavfel som inte kollats tillräckligt och att de ifrågasätter sitt eget ordval och urval av fakta. Om de bara tar bort texten, så är problemet ur världen. De inser tydligen inte att de faktiskt uppför sig helt tvärtom mot deras egna ledord: ”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.”

Intressant att se hur Ekots agerande försvarades från vänsterkanten – är det ju sådana vänner som Ekot minst av allt behöver just nu.

Läs Ekots förklaring

 

Korkad fråga i Studio Ett

”Om någon inte vill välja ditt parti, vilket ska de då välja?”

Denna fråga fick SD:aren Richard Jomshof i Studio Ett av programledaren Jörgen Huitfeldt. Jonstorp svarade att det vore orimligt för honom att rekommendera någon att rösta på något annat parti än SD. Vilken partisekreterare skulle säga att någon kan välja ett annat parti än det egna? Det vore ju närmast tjänstefel.

I samma program intervjuades också partisekreterarna Lena Rådström Baasatad, S och Tomas Tobé, M. Ingen av dessa fick just den frågan.

http://t.sr.se/2sseeMK

Stor händelse – men vem behöver lååånga direktsändningar?

När något stort händer, som på Drottninggatan, har vi vant oss vid direktsändningar i alla kanaler. Förutom SVT och TV4 har även tidningarna ständigt pågående tv-sändningar. Visst får vi veta saker direkt, men för det mesta går sändningarna på tomgång.

De flesta inslagen bygger på frågan ”hur känns det” och rykten/spekulationer – men mycket lite fakta. Vad tusan ska en person svara på hur det känns när men precis sett blod och död? I det läget önskar jag att personen lite ouppfostrat svarar: ”Var tror du, var är det för djävla fråga?” Dessutom såg vi hur journalister jagar personer som sagt att de verkligen inte vill vara med på tv. Men här jagas det stora journalistpriset!

Det verkar ligga en ära i att ha låååånga direktsändningar. Men frågan är om det är det bästa vi i publiken vill ha. Vore det inte bättre att ha täta koncentrerade nyhetssändningar? Jag vill ha bra redigerade med eftertanke – istället för att koka soppa på en spik, sprida sådant som helt enkelt inte var sant, rena rykten.

Minskar tv-publiken eller ökar licensskolket?

Radiotjänst meddelar att det är 20 000 färre som betalar tv-licens. Detta förklaras med att tv-innehavet i hushållen minskar. Samtidigt meddelar andra källor att vi tittar allt mer på skärmar. Har antalet licensskolkare ökat eller är public service-utbudet allt mindre relevant? Frågan är om inte Radiotjänsts betalningsmodell blivit allt mindre relevant.

Om någon skulle komma på tanken att idag starta public service radio och TV, hur skulle då betalningen och finansieringen gå till? Är det någon som tror att man skulle skapa ett inkassobolag och lägga det i Kiruna och ha spanare ute för att pejla in dem som ”skolkar” från avgiften? Nej, de skulle givetvis göra det till en betalkanal, precis liknande dem som vi redan har. Betala och titta. Om du inte betalar så kan du inte ta del av utbudet.

Problemet skulle då vara att alla inte skulle betala och därmed ligga utanför mottagarnas skara och därmed inte kunna ta del av public service-utbudet.

Men dagens konstruktion – en obligatorisk mottagarlicens och inte en skatt. Men där alla förväntas och förutsätts betala denna licens. Det är troligen en kvarleva från en tid då det inte fanns tekniska möjligheter att ha ett betal-tv-system.

Hur skulle det då se ut om SVT/SR/UR skulle finansieras av ett betalsystem? Troligen ett rättvisare system och framförallt en större medvetenhet inom SVT/SR/UR vad det innebär att vara i folkets tjänst med ett relevant utbud. Slutsatsen är att skrota licensen och införa ett modernt betalsystem.

Enkelt att göra det svaga passiva språket mer kraftfullt och aktivt

Lyssnade på en nyhet på SR Ekot idag. Det handlade om ett skogsbolag som är misstänkt mutbrott. Det misstänkta bolagets talespersoner använde det juridiskt präglade passiva och defensiva språket som är svagt och defensivt. Men det är enkelt att göra ett mer kraftfullt intryck genom att formulera sig lite annorlunda.

Exempel: ”Vi har ingen anledning att sluta jaga”.

Ett kraftfullare sätt vore: ”Vi kommer givetvis att fortsätta jaga”

 

Eller: ”Han är ju övertygad om att varken XXX eller YYYY själv har gjort någon överträdelse.”

Bättre: ”Han själv är övertygad om att både XXX och YYY självklart agerat rätt och helt efter de regler som gäller”

 

I journalistiska sammanhang gäller det att frigöra sig från det juridiskt präglade språket, eftersom jurister inte jobbar med kommunikation, de jobbar med riskminimering.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6617178

I SvD finns en artikel om samma sak, där säger en av de inblandade föredömligt: ”Vi anser att vi har skött allt till punkt och pricka.” Men dessvärre är rubriken: ”Jag har inget att skämmas för”

Nice och Turkiet – direktsändningar på tomgång

SVT och Sveriges Radio har fått en hel del kritik för den bristfälliga och uteblivna rapporteringen från terrorattacken i Nice samt för statskuppen i Turkiet. De förutbestämda tablåerna ändrades en del, men det har uppfattats som långsamt och trögt. SVTs morgonmys fortsatte, utan att ha belyst tragedin i Nice. Chefer skyller på varann och ingen kan lämna ett vettigt svar.

Lyssnade på Ekots långa direktsändning där de hade lyft ut allt annat för att rapportera om Nice. Det var en bra markering. Men vad var det man sände? Fanns det verkligen tillräckligt med substans för att motivera en tablåförändring och direktsändning? Nej, det var mest svar på frågan: ”Hur är stämningen?” Svaren var inte av det slaget att det skulle motivera en flera timmar långt program. De experter som kallades in, tvingades av reportrarna att spekulera (vilket de troligen får kritik för senare). Det kändes som hela upplägget gick på tomgång. Var det en direktsändning för direktsändningens skull?

Det hade varit bättre med koncentrerade förlängda nyhetssändningar varje timme med fakta och inget tomprat för att fylla ut tiden. Visst finns det en tjusning med direktsändning, men redigerade inslag är oftast bättre för publiken.