Varför hånar Wolodarski de statliga bolagen för att de är statliga?

DNs chefredaktör Peter Wolodarski skriver följande i sin Söndagskrönika:” Skäms han (Adaktusson) inte en aning när hans partiledare (Ebba Bush Thor) använder nedsättande och felaktiga uttryck som statstelevision och statsradio?” På vilket sätt är prefixet stats- nedsättande och felaktigt när det gäller SVT/SR?

Visserligen ägs SVT/SR av en stiftelse, men både finansiering, sändningstillstånd som tillsättande av styrelse beslutas av regeringen. Alltså helt under statlig kontroll. Vad annars kan dessa bolag kallas för? Och om vi skulle kalla dem för ”stats-” så anser alltså Wolodarski att det skulle vara nedsättande.

Fråga följande företag, där det statliga ägandet är 100%, vad de anser om saken: Akademiska Hus, Almi Företagspartner, Apotek Produktion & Laboratorier, Arlandabanan Infrastructure, Bilprovningen, Dramaten, Green Cargo, Göta kanalbolag, Infranord, Jernhusen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige, Operan, Orio, RISE, Research Institutes of Sweden, Samhall, Saminvest, SBAB, Svensk Exportkredit, Specialfastigheter, Svenska rymdaktiebolaget, Statens Bostadsomvandling, Sveaskog, Svedab, Svenska Skeppshypotek, Svenska Spel, Svevia, Swedavia, Swedesurvey, Swedfund International, Teracom Group, Vasallen, VisitSweden, Voksenåsen.

Skulle det vara nedsättande att kalla dem för statliga, Wolodarski?

https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-journalisten-adaktusson-hade-aldrig-accepterat-detta/

Sedan är det ju en helt annan sak om det är sunt att regering (och stat) har ett så stort inflytande över mediehusen SVT och SR. En fråga som jag tänker återkomma till.

 Tro inte på oss, ni är smartare än så

”Jag tror att P4.s lyssnare är mycket smartare än att de bara för att de läser en sådan rubrik, tänker: Jahapp, nu slutar jag med min medicinering … jag tror att folk förstår att det här inte är nåt som gäller för allt…”

Inslaget fanns i det eminenta och mediekritiska programmet Medierna i P1 handlade om de överdrifter som sker i media när det gäller medicinsk rapportering. Det var märkligt att höra kanalchefen på P4 Kristianstad, som spelar ner kanalens trovärdighet, med att deras publik är så smarta att de inte tror på allt vad P4 rapporterar om!

Tänk om någon företagare sagt något liknande: ”Våra kunder är smarta nog att inte tro på allt vi säger …”

Lyssna på inslaget https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=7077338

Efterlyser ett mer kraftfullt offensivt språk, Kristersson!

Hur formulerar M sitt budskap? Är det kraftfullt offensivt eller svagt och defensivt? Hittade nyligen ett exempel på hur Moderaternas budskap är höljt i dunkel i rubriken i ett inslag från Sveriges Radio Lyssna på radioinslaget här

M: Lika skatt för lön och pension inte viktigast” här beskriver rubriken bara det som inte är viktigt. Vad som däremot är viktigt nämns inte! Här kan ju journalistens redigering ha påverkat skrivningen och att Ulf Kristersson uttryckt sig klarare, men jag är tveksam (han har inte visat detta tidigare). Ulf Kristersson fortsätter med att kritisera S för att kopiera M:s skattesänkningar.

” – Att skatten blir lika är inte det viktigaste. Jag tror till exempel inte att Socialdemokraterna över huvud taget hade kommit på idén att sänka skatten för några pensionärer alls om inte vi hade gått före och sänkt skatten för dem som jobbar, säger Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.”

Här får vi fortfarande inte veta vad M vill. Utan Kristersson fortsätter med sin intrasslade stil med negationer – istället för att ha offensiva formuleringar. I slutet av artikeln ger journalisten en sammanfattning och låter Kristersson avsluta med ett citat:

”Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson vill sänka skatten både för dem som arbetar och för pensionärer.  – Ja, vi kommer sänka skatten i den kommande budgeten med samma inriktning som Socialdemokraterna har, men vi tycker också att det är viktigt att sänka skatten för människor som jobbar så att fler människor jobbar och blir skattebetalare.”

Mitt förslag till Ulf Kristersson: ”M vill sänka skatten för alla. För både pensionärer och de som jobbar”

Ekots trovärdighet havererar

På fredagseftermiddagen beskrev Ekot M-politikern Ulf Kristerssons politiska karriär med betoning på hans misslyckanden. Efter att Ekot kritiserats för detta, tog de bort inlägget och motiverade det med att den varit felaktigt formulerad och inte kollats tillräckligt av redaktörerna. Vidare sade de att det fanns skäl att ifrågasätta ordvalet och urvalet av fakta i publiceringen och därför tog de bort den så snart det gick.

Problemet med Ekots attityd är att de saknar självinsikt och förminskar frågan till att texten varit felaktigt formulerad, ett litet stavfel som inte kollats tillräckligt och att de ifrågasätter sitt eget ordval och urval av fakta. Om de bara tar bort texten, så är problemet ur världen. De inser tydligen inte att de faktiskt uppför sig helt tvärtom mot deras egna ledord: ”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.”

Intressant att se hur Ekots agerande försvarades från vänsterkanten – är det ju sådana vänner som Ekot minst av allt behöver just nu.

Läs Ekots förklaring

 

Korkad fråga i Studio Ett

”Om någon inte vill välja ditt parti, vilket ska de då välja?”

Denna fråga fick SD:aren Richard Jomshof i Studio Ett av programledaren Jörgen Huitfeldt. Jonstorp svarade att det vore orimligt för honom att rekommendera någon att rösta på något annat parti än SD. Vilken partisekreterare skulle säga att någon kan välja ett annat parti än det egna? Det vore ju närmast tjänstefel.

I samma program intervjuades också partisekreterarna Lena Rådström Baasatad, S och Tomas Tobé, M. Ingen av dessa fick just den frågan.

http://t.sr.se/2sseeMK

Stor händelse – men vem behöver lååånga direktsändningar?

När något stort händer, som på Drottninggatan, har vi vant oss vid direktsändningar i alla kanaler. Förutom SVT och TV4 har även tidningarna ständigt pågående tv-sändningar. Visst får vi veta saker direkt, men för det mesta går sändningarna på tomgång.

De flesta inslagen bygger på frågan ”hur känns det” och rykten/spekulationer – men mycket lite fakta. Vad tusan ska en person svara på hur det känns när men precis sett blod och död? I det läget önskar jag att personen lite ouppfostrat svarar: ”Var tror du, var är det för djävla fråga?” Dessutom såg vi hur journalister jagar personer som sagt att de verkligen inte vill vara med på tv. Men här jagas det stora journalistpriset!

Det verkar ligga en ära i att ha låååånga direktsändningar. Men frågan är om det är det bästa vi i publiken vill ha. Vore det inte bättre att ha täta koncentrerade nyhetssändningar? Jag vill ha bra redigerade med eftertanke – istället för att koka soppa på en spik, sprida sådant som helt enkelt inte var sant, rena rykten.

Minskar tv-publiken eller ökar licensskolket?

Radiotjänst meddelar att det är 20 000 färre som betalar tv-licens. Detta förklaras med att tv-innehavet i hushållen minskar. Samtidigt meddelar andra källor att vi tittar allt mer på skärmar. Har antalet licensskolkare ökat eller är public service-utbudet allt mindre relevant? Frågan är om inte Radiotjänsts betalningsmodell blivit allt mindre relevant.

Om någon skulle komma på tanken att idag starta public service radio och TV, hur skulle då betalningen och finansieringen gå till? Är det någon som tror att man skulle skapa ett inkassobolag och lägga det i Kiruna och ha spanare ute för att pejla in dem som ”skolkar” från avgiften? Nej, de skulle givetvis göra det till en betalkanal, precis liknande dem som vi redan har. Betala och titta. Om du inte betalar så kan du inte ta del av utbudet.

Problemet skulle då vara att alla inte skulle betala och därmed ligga utanför mottagarnas skara och därmed inte kunna ta del av public service-utbudet.

Men dagens konstruktion – en obligatorisk mottagarlicens och inte en skatt. Men där alla förväntas och förutsätts betala denna licens. Det är troligen en kvarleva från en tid då det inte fanns tekniska möjligheter att ha ett betal-tv-system.

Hur skulle det då se ut om SVT/SR/UR skulle finansieras av ett betalsystem? Troligen ett rättvisare system och framförallt en större medvetenhet inom SVT/SR/UR vad det innebär att vara i folkets tjänst med ett relevant utbud. Slutsatsen är att skrota licensen och införa ett modernt betalsystem.

Enkelt att göra det svaga passiva språket mer kraftfullt och aktivt

Lyssnade på en nyhet på SR Ekot idag. Det handlade om ett skogsbolag som är misstänkt mutbrott. Det misstänkta bolagets talespersoner använde det juridiskt präglade passiva och defensiva språket som är svagt och defensivt. Men det är enkelt att göra ett mer kraftfullt intryck genom att formulera sig lite annorlunda.

Exempel: ”Vi har ingen anledning att sluta jaga”.

Ett kraftfullare sätt vore: ”Vi kommer givetvis att fortsätta jaga”

 

Eller: ”Han är ju övertygad om att varken XXX eller YYYY själv har gjort någon överträdelse.”

Bättre: ”Han själv är övertygad om att både XXX och YYY självklart agerat rätt och helt efter de regler som gäller”

 

I journalistiska sammanhang gäller det att frigöra sig från det juridiskt präglade språket, eftersom jurister inte jobbar med kommunikation, de jobbar med riskminimering.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6617178

I SvD finns en artikel om samma sak, där säger en av de inblandade föredömligt: ”Vi anser att vi har skött allt till punkt och pricka.” Men dessvärre är rubriken: ”Jag har inget att skämmas för”

Nice och Turkiet – direktsändningar på tomgång

SVT och Sveriges Radio har fått en hel del kritik för den bristfälliga och uteblivna rapporteringen från terrorattacken i Nice samt för statskuppen i Turkiet. De förutbestämda tablåerna ändrades en del, men det har uppfattats som långsamt och trögt. SVTs morgonmys fortsatte, utan att ha belyst tragedin i Nice. Chefer skyller på varann och ingen kan lämna ett vettigt svar.

Lyssnade på Ekots långa direktsändning där de hade lyft ut allt annat för att rapportera om Nice. Det var en bra markering. Men vad var det man sände? Fanns det verkligen tillräckligt med substans för att motivera en tablåförändring och direktsändning? Nej, det var mest svar på frågan: ”Hur är stämningen?” Svaren var inte av det slaget att det skulle motivera en flera timmar långt program. De experter som kallades in, tvingades av reportrarna att spekulera (vilket de troligen får kritik för senare). Det kändes som hela upplägget gick på tomgång. Var det en direktsändning för direktsändningens skull?

Det hade varit bättre med koncentrerade förlängda nyhetssändningar varje timme med fakta och inget tomprat för att fylla ut tiden. Visst finns det en tjusning med direktsändning, men redigerade inslag är oftast bättre för publiken.

Inför beslut: Skriv en löpsedel!

Inför ett beslut utreder vi och räknar på olika utfall vid varje beslut. Många Exel-tabeller tas in med sammanställning av olika faktorer. Vad vill vi uppnå, vilka medel ska vi använda, vad kommer det att kosta, hur mäter vi resultatet?

Men vad beror det på att företag och organisationer så lätt ändrar fattade beslut – så fort det kommer kritik eller riktas frågor om beslutet? Är det åligt beslutsunderlag eller inget alls? Några aktuella exempel: Ericssons chef har haft ymniga resekostnader med det bolagsägda affärsflyget. Direkt efter att media ställt frågor, svarade Ericsson med att flygverksamheten ska avvecklas och flygbolaget ska säljas.

Svenska kyrkans folk har ägnat sig åt ett ymnigt konfererande och resande till exotiska platser. Men så fort media ställt frågor har verksamheten bantats direkt.

Vad är nu detta? Var det fel från början och har agerandet varit fel hela tiden? Eller har det kommit fram helt nya metoder för affärs- och studieresor, så att effektivitet kan uppnås på nya mer kostnadseffektiva sått?

Det märkliga är att ändringen av dessa verksamheter tidsmässigt sammanfaller med frågor utifrån!

Slutsatsen bör vara: utred och ta beslut och stå för det. Om du inte kan stå för beslutet när det börjar blåsa, var det ingen bra idé.

Komplettera alltid beslutsunderlagets Exel-tabeller med ett löpsedelstest: ”Hur kan en kvällstidning att beskriva vårt beslut?”

http://www.svd.se/efter-svds-fragor-jattarna-lagger-ned-privatjetbolag

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6451216