Nyhetsbrev från din medietränare 200325

Just nu befinner vi oss i en medial flodvåg som svämmas över av ett virus. Svårt att hitta något annat att reflektera över. Här kommer några dopp i floden.
MSB:s kommunikationsdirektör Morgan Olofsson sade några kloka ord på presskonferensen, att nu när vi inte har något vaccin, är det bara kommunikation vi har för att bekämpa viruset. Låt oss då kommunicera klokt. 

 

Hur slår du ihjäl myggan?
Vi hör allt oftare krav på att politiker ska ta till mer krafttag mot oss, så som man gör i andra länder. En klok person i min närhet påpekade att de radikala åtgärderna vi ser i andra länder kan bero på att det där är vanligare med ministerstyre – något som vi i Sverige inte tillåter. Politikerna där förväntas agera, vilket leder till kortsiktiga panikåtgärder mot viruset, som i själva verket förvärrar samhällets totala plåga. Det är som att slå ihjäl myggan på ditt ben med en slägga.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ministerstyre 

Collateral damage*
AP-fondens VD Kerstin Hessius blev ganska illa åtgången i SVTs Agenda då hon försökte förklara sin debattartikel i SvD (19/3-20). Agendas Anna Hedenmo avbröt och debatterade istället för att lyssna på vad Hessius ville ha sagt. En journalists uppgift bör vara att undersöka och förklara komplicerade ämnen och sammanhang. Här fick vi bara höra hur Hedenmo inte ville förstå vad Hessius menade. Hessius intressanta poäng var att åtgärderna mot smittan skadar fler människor än vad smittan skulle orsaka. Och allt leder till en ännu större belastning på sjukvården.
https://www.svtplay.se/video/25731480/agenda/agenda-22-mars-21-15 (ca 23 minuter in i programmet)
* På svenska: (oavsiktliga) sidoskador, militär term för skadeverkningar som uppstår av misstag.

Statsministerns tal till nationen
Fem-minuters talet som Statsminister Stefan Löfven höll under söndagskvällen är troligen en av de mest omdiskuterade minuterna i svensk TV på sistone. Dels för att det var förinspelat och ingen journalist kunde ställa frågor. Dels för att det var en svensk flagga i bakgrunden. Göran Greider (som exponeras mer i SR/SVT än svenska flaggor) har tröttnat på de svenska flaggorna. Vilken flagga han föredrar istället, är okänt. Att Löfvens tal var inspelat gör ju ingen skillnad för publiken – t.o.m kanske bättre – liksom det mesta vi ser på TV. Att journalistiska frågor skulle höja informationsvärdet har jag svårt att förstå. De senaste veckornas pressträffar ger tydliga bevis på att journalisternas frågor knappt tillför någon kvalitetshöjning av informationsvärdet.

En generaldirektör försvarar de sina
På ett, i mitt tycke, föredömligt sätt kunde vi se hur Folkhälsomyndighetens (FOHM) generaldirektör Johan Carlsson tog sin statsepidemiolog Anders Tegnell i kraftfullt försvar. Tegnell har stått pall för en ständig skur av nästintill illvilliga frågor från media och därpå följande hat och hot. ”Tegnell har fått kritik som om det var en liten firma som han och några till driver. Det är närmast ovärdigt det han utsatts för”, sade FOHM:s generaldirektör. Sådana generaler hade vi nog önskat oss fler av, som så kraftigt tar sin personal i försvar.

Uppdrag Granskning på gång?
Noterade att en av Uppdrag Gransknings grävare, Petter Ljunggren, var på plats under en av Folkhälsomyndighetens presskonferenser. Något nytt gräv på gång, kanske?

Vetenskap, sannolikhet mot skräck och oro
De senaste veckorna har vi sett en kollision mellan vetenskap, statistik och oro/skräck/hot. FOHM står på sin sida och bekräftar eller resonerar i vetenskapliga termer. Medan media ser experternas resonemang som inkompetens.  Oro, skräck och hot är mäktiga känslor som media gärna utnyttjar för att fånga vår uppmärksamhet. Media beskriver verkligheten på ett tillspetsat sätt. Vi har sett en serie av sådana rapporter som avlöst varandra: HIV-AIDS, akrylamid, strålande mobiltelefoner, Ebola, galna kosjukan, fågel- och svininfluensan, sars och nu den aktuella corona-pandemin. Ofta när jag passerar kvällstidningarnas löpsedlar, känner jag att jag har en livsfarlig sjukdom: Andfådd i trappor – jag har kol. Hostar – jag har cancer. Jag hostar inte – jag har dold cancer. Vi i medias publik älskar att bli skrämda. Varför skulle vi annars gilla skräckfilmer, thrillers och våldsamma kriminalromaner?

Nyhetsbrev från din medietränare 200217

Denna gång tar jag upp några exempel som har att göra med yttrandefriheten – en vacker lag som vi tar för given. Jag vill, som du vet, hjälpa dig att utnyttja din yttrandefrihet så att dina budskap landar rätt. Hör gärna av dig om du behöver hjälp med medieträningar, föreläsningar eller krisrådgivning genom att maila till mart@maandi.se. Det hör nyhetsbrevet går ut direkt till dem som jag medietränat eller till dem som vill ha det. 

Diktatur och diplomati

Ambassadören för Folkrepubliken Kina har flera gånger gått över gränsen när ambassaden försökt påverka svensk media. Nu får han, med rätta, bannor för detta och har uppkallats till UD. Vanligtvis är dessa möten omgärdade av ”tyst diplomati”. Nu sker detta helt öppet, vilket kan vara överraskande för diktaturens folk som är vana att jobba i censurens skugga. Att bringa ljus över deras agerande är nog det bästa motmedlet på deras påverkansförsök.
SVT Nyheter

I Kina stänger man ner…

För många år sedan hade jag en svensk kund som hade tillverkning i Kina och deras produkter fick (obefogad) kritik av ett svensk mediehus. Fick då en del frågor från kinesiska myndigheter (sic!), där de inte förstod sig på svensk media.
– Can’t you just shut them down?
– No, we have freedom of speech …
– What?

Kinesisk mjuk journalistik

Kina utövar sin ”soft power” genom att utbilda andra länders journalister. I senaste ”Journalisten” beskrivs hur nigerianska journalister får lära sig ”konstruktiv journalistik” – vilket innebär en mer lösningsorienterad positiv bild. Alltså i motsats till den västerländska synen på Afrika som handlar om svält, katastrofer, krig, terror och utrotningshotade djur. Det är det kinesiska kommunistpartiets syn på saken som man lär ut till afrikanska journalister. Soft power kan ju betyda att man är mjuk mot de styrande …
Journalisten (dessvärre en låst artikel)

Licenspengar till propaganda 1

Public servicebolaget UR köpte in en ”dokumentärfilm” om Tibet som sprider kommunistpartiets propaganda rakt av i Kunskapskanalen. UR sägs ha sett filmen som oproblematisk. UR:s inköpare tycks dock ha en problematisk syn på det demokratiska underskottet i Folkrepubliken Kina. Inköpet av filmen sätter återigen fokus på public service’s ifrågasatta oberoende. Efter kritiken i radioprogrammet ”Medierna” har dock filmen tagits bort från SVTplay.
SR Medierna

Licenspengar till propaganda 2

”Medierna” fortsätter sin granskning av UR och hittar en film om Hare Krishna, producerad av Hare Krishna. Och återigen ska URs rutiner ses över… Jag förstår inte att UR slarvar och tar sådana risker som leder till kritik…
SR Medierna

Ett vanligt slaskord

”Hur tänker du” är den vanligaste frågan i en intervju – och detta smittar även av svaret som fylls av ”jag tänker…” I ”Lundströms Bokradio” tappade jag räkningen…
SR Lundströms Bokradio

Von oben

Förra veckans snofsigaste överklass-svar kommer från professorn, genus- och teatervetaren, hbtq-ikonen och grundaren av Feministiskt Initiativ, Tiina Rosenberg: ”Jag tillbringar ju mycket tid på en anspråkslös och stenig liten ö i den grekiska arkipelagen, med 225 pers grekisk arbetarklass som bor där. Och så är vi några stycken pensionärer, folk i sina bästa år skulle man kunna säga … lite avdankade kulturarbetare och akademiker som vandrar i bergen och yogar …”
Allt medan en storögd grekisk arbetarklass förvånat ser på, antar jag …
SR Söndagsintervju 9 februari 2020

BRÅ och den knarkande överklassen

Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, har genom enkäter och intervjuer tagit undersökt befolkningens narkotikavanor. BRÅ har frågat och befolkningen har svarat. Hur det egentligen ligger till med verklig konsumtion av narkotiska preparat, har BRÅ inga uppgifter om.

En person får frågan om sina narkotikavanor – hur sanningsenligt är svaret? Svaret kan vara allt från en underdrift till en överdrift. Minns själv hur en liknande undersökning genomfördes under min gymnasietid på 1960-talet. Vi satt samlade i skolans aula, trångt och jag delade skrivbord med en klasskompis. Visst hade vi blivit erbjudna knark, massor. Det var liksom tuffare så. Och jag ljög, ville ju inte framstå som mammas gosse. Minns också när resultatet presenterades senare och hur upprörda myndigheterna blev över att knarket var så spritt. Sanningen för egen del var att jag aldrig blivit erbjuden några narkotiska preparat – aldrig – fast jag rört mig i alla slags miljöer i olika svenska städer. Tydligen en mammas gosse, ända upp i pensionsåldern.

  • Statsministern utgår från BRÅs svar som fakta och dra slutsatser att överklassens barn knarkar mest och därigenom finansierar den organiserade brottsligheten i utsatta förorter.
  • Dessutom har han lyckats flytta fokus från tillkortakommanden hos de myndigheter som statsministern ansvarar för – och flytta över skulden och orsakerna till överklassens Danderyd.
  • Och vi för en meta-diskussionen om något helt annat än knarkandet i samhället, skjutningar och organiserad knarkhandel.

Varför hånar Wolodarski de statliga bolagen för att de är statliga?

DNs chefredaktör Peter Wolodarski skriver följande i sin Söndagskrönika:” Skäms han (Adaktusson) inte en aning när hans partiledare (Ebba Bush Thor) använder nedsättande och felaktiga uttryck som statstelevision och statsradio?” På vilket sätt är prefixet stats- nedsättande och felaktigt när det gäller SVT/SR?

Visserligen ägs SVT/SR av en stiftelse, men både finansiering, sändningstillstånd som tillsättande av styrelse beslutas av regeringen. Alltså helt under statlig kontroll. Vad annars kan dessa bolag kallas för? Och om vi skulle kalla dem för ”stats-” så anser alltså Wolodarski att det skulle vara nedsättande.

Fråga följande företag, där det statliga ägandet är 100%, vad de anser om saken: Akademiska Hus, Almi Företagspartner, Apotek Produktion & Laboratorier, Arlandabanan Infrastructure, Bilprovningen, Dramaten, Green Cargo, Göta kanalbolag, Infranord, Jernhusen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige, Operan, Orio, RISE, Research Institutes of Sweden, Samhall, Saminvest, SBAB, Svensk Exportkredit, Specialfastigheter, Svenska rymdaktiebolaget, Statens Bostadsomvandling, Sveaskog, Svedab, Svenska Skeppshypotek, Svenska Spel, Svevia, Swedavia, Swedesurvey, Swedfund International, Teracom Group, Vasallen, VisitSweden, Voksenåsen.

Skulle det vara nedsättande att kalla dem för statliga, Wolodarski?

https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-journalisten-adaktusson-hade-aldrig-accepterat-detta/

Sedan är det ju en helt annan sak om det är sunt att regering (och stat) har ett så stort inflytande över mediehusen SVT och SR. En fråga som jag tänker återkomma till.

Media anpassar sig till ministrarnas regi

”Vi har ju självklart försökt få hit någon från den svenska regeringen, men tyvärr har ingen velat komma” sade Agendas programledare häromkvällen. Regeringen sitter och velar på sin kammare, får vi anta. Och de kommer undan med det.

Men när en minister åker ut till ett utanförskapsområde efter skjutningar – finns en svärm av journalister där för att föreviga detta välregisserade fototillfälle. Borde inte medias representanter reagera som politikerna – genom att inte följa ministerns regi och svara på inbjudan med: tyvärr har ingen journalist velat komma” #svpol #agenda #journalistik #svt

Hur ska vi förhålla oss till Kina?

Läser en tankeväckande krönika av Peter Benson i SvD Näringsliv 15/4-19 om våra relationer till Folkrepubliken Kina. Ett land som beskrivs som världens största diktatur där kommunistpartiet håller landet i ett järngrepp. Benson skriver:

”Rätt tankemodell för att förstå dagens Kina är snarare att tänka på mellankrigstidens fascism i Tyskland och Italien.

  • Brett folkligt stöd för regimen så länge framtiden verkar ljus och ärorik.
  • Välståndet skapas av mestadels privata företag i symbios med massiva statliga stimulanser.
  • Enorma resurser kanaliseras till stora satsningar inom infrastruktur, forskning och militär.
  • Censur och annan repression verkar inte alls hindra framstegen.
  • Marknadskrafter och privat rikedom bejakas så länge regimen inte utmanas.
  • Framgångsreceptet för ambitiösa företag är att aktivt främja regimens strategiska mål.”

Kan inte låta bli att dra parallellen med dåtidens Zarah Leander som jobbade för den tyska filmindustrin under ledning av propagandaministern Josef Goebbels – och dagens Zara Larsson som gör reklam för det säkerhetshotande kinesiska telecom-företaget Huawei. Leander fick som bekant utstå mycken kritik för sitt samarbete.

https://www.svd.se/kronika-maste-vi-hoppas-att-ericsson-blir-amerikanskt

Vad ska vi ha domstolar till – när allt ändå bestäms av media?

Skådespelaren fick en rättslig prövning och dömdes till några års fängelse, villkorligt för bl a misshandel. Flera år senare kommer en film om ärendet – vilket leder till att han förlorar jobbet. Då. Direkt efter domstolsdomen kunde han alltså gå tillbaka till jobbet – han hade fått sin dom och ”straffet” var avtjänat i och med detta. Efter tio år kommer då filmen – vilket leder till konsekvenser – att han förlorar jobbet.

Vad ska vi då ha domstolar till om rättvisan skipas och straffet utdöms av film och media?

Andra fall som lett till fall:

  • Ledamot i EU-parlamentet extraknäcker i bolagsstyrelser. Inget brott, men efter uppståndelsen i media blir hon av med sitt politiska uppdrag.
  • Han som inte kan hålla händerna i sina egna fickor utan på damernas lår. Ingen rättslig prövning, men han förlorar jobbet efter uppmärksamhet i media.
  • Hon som får ersättning från riksdagen när hon hyr sin makes lägenhet. Utreds för misstanke om bedrägeri, men har redan nu fått lämna sitt parti efter uppmärksamhet i media.

Vid andra tillfällen när tingsrätten dömt ut ett alltför milt straff och detta upprört och uppmärksammats i media – så kan du ge dig katten på att hovrätten rättar till domen i opinionens riktning. Så vad ska vi ha domstolar till om ”rättsskipningen” överlåtits åt media där ”olämpligt” alltid slår ”olagligt”?

Vad är då lärdomen av detta? Istället för att lägga pengar på en bra advokat, kanske jag ska anlita en PR-konsult för att få en så bra mediebild som möjligt!

SVT vingklipper de egna granskande journalisterna

Antag att en kommunal tjänsteman har blivit fälld i Högsta Domstolen för ett brott. Påföljden är dagsböter och samhällstjänst. Kommunen beslutar att stå för rättegångskostnaderna. SVT:s Uppdrag Granskning dyker upp och kräver en intervju med kommunalrådet som ansvarar för personalnämnden och som tagit beslutet att stå för kostnaderna.

Kommunalrådet svarar då:

– Men SVT har ju agerat precis på samma sätt, ”tagit ansvar för den anställde”.

– Eh, svarar då reportern från UG.

En av SVTs journalister misstänktes för människosmuggling och fälldes för detta i Högsta Domstolen. SVT har bestämt att betala journalistens rättegångskostnader på 152 384 kr. Förstår inte SVT de journalistiska konsekvenserna av sitt agerande? Genom att ställa sig över lagen har SVT vingklippt de egna journalisternas granskningar.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-efter-domen-mot-onnevall-vi-har-ett-ansvar?fbclid=IwAR1DHAkCvdPi7fdhDWGgbng5k40oykbgizXcg072Pa-io-zfSiuAFmF23j8

Skattesvindlare stjäl från skola och vård

Skattesvindeln som nu avslöjats i media beskriver hur man stulit skattebetalarnas pengar. Pengar som kunde gått till vård och skola. Detta meddelar TT. De har inte svindlat pengar som går till byråkratisk statlig och kommunal administration, militär upprustning, lyxiga representationsmiddagar, spritnotor, korrupta upphandlingar eller bistånd till stater med ett demokratiskt underskott. Svindlarna har alltså riktat in sig på just de pengar som var avsedda för skola och vård. Undrar just hur de burit sig åt? TT kanske vet.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7092962

I veckan beslutas om kollektivanslutning till SVT

Den gamla TV-licensen kommer att ersättas med en ny skatt som kallas för avgift. Kan också ses som en kollektivanslutning till SVT. Kommer Public Service att få ökad frihet eller ökat beroende av politiken? Misstänker det senare. Allt är frid och fröjd så länge vi har ”snälla” partier som gillar yttrandefrihet, men vad händer om partier som vill begränsa Public Services yttrandefrihet (som vi sett i tex Danmark och Italien)?

Jag kan inte förstå politikernas förtjusning till denna tvångsvisa anslutning till SVT/SR/UR.

Nej, skippa licensen och gör om SVT till betalkanal istället. Den tekniken fanns inte då licensen infördes. Nu finns den. Betala och titta, betala inte = svartruta. Ge publiken makt över Public Service med frivillig anslutning.