Våra medievanor – snabb förändring

God morgon!

Vaknar till radioklockan och får de första nyheterna på Ekot kl 6:00. Förr var det bara papperstidning till frukost, ibland två morgontidningar. Numera först en koll på Twitterflödet på padda eller laptop, som ger aning om vad som rör sig därute, beroende på vilka man följer. Hustrun tar tidningen och kastar sig snabbt över till korsord och sudoku. Bläddrar själv igenom tidningen, först ledarsidan, debatt, inrikes, utrikes. Skippar sporten. Ingen morgon-TV.

På tvärbana och T-bana kollar jag Metro i eget exemplar eller över axeln på någon medpassagerare. Jobbet erbjuder alla morgon- och kvällstidningar. Bläddrar igenom dem i små doser till koppar kaffe under dagen.

Kvällen framför tv:n, oftast Rapport, ibland Aktuellt (4:ans Nyheter ganska sällan).

Älskar att ogilla Debatt, men programmet har fått en extra krydda när jag kombinerat den med Twitter #svtdebatt. Både att följa och att twittra själv, ger programmet en extra dimension och ger tempen på debattklimatet. Kollar också Agenda på söndagskvällarna.

Hur kommer det då att gå för papperstidningarna? Det händer att jag föreläser på Universitetet, då ställer jag frågan om hur många av studenterna som har en prenumererad morgontidning. Ett fåtal.

Det går fort nu. När även jag, som 64-åring, funderar på meningen med en papperstidning… och ännu fortare utför går det väl nu när DN höjer sitt pris på abonnerad tidning.

God natt.

Ingen hejd på Ekots elände

Väcks av radion på torsdagsmorgonen. Ekot är på.
Intensivvårdspatienter dör vid förflyttning. Hemspråksundervisningen bryter mot skollagen. Landstingen bryter mot lagen när de inte sköter teckenspråkstolkning. Nya förbifarten är livsfarlig enligt en datasimulering. Till och med vädret är ett elände med en klass 3-varning med risk för fler översvämningar.

Inte ens Ekonominyheterna ser ljusare på läget. Det fina sommarvädret har drabbat byggmaterielförsäljningen. Vi har grillat hellre än fejat med huset.

God morgon!

Ministerpost blev magplask

Lördagens förstanyhet på Ekot var att Stefan Löfven frågat Göran Persson om han ville bli utrikesminister. Direkt efter startade diskussionen om en eventuell come-back för GP. Dessutom roade sig många twittrare att fundera på vilka andra som kunde vara tänkbara kandidater i en kommande S-regering. Sedan var det förstås synd om Margot Wallström, som bara fick fredagen i rampljuset för att än en gång petas av GP. Även Håkan Juholt kunde vara aktuell som kulturminister.

Varför allt detta?  Var det för att dra bort uppmärksamheten från Fredrik Reinfeldts sommartal, eller var det för att skapa uppmärksamhet för GPs sommartal i Grillby (vem bryr sig om Grillby?).  Eller var det för att skära bort borgarnas skrämselargument om att Sjöstedt kunde bli utrikesminister.

Ekots Tomas Ramberg säger sig dock ha använt formuleringen att Löfven kommer att kontakta GP ”i händelse av en S-seger”. Därifrån är ju steget ganska långt till det nyhetsflöde som uppstod.

GP själv sade något om att han var intresserad bara om han fick ta med sig korna till UD. Varpå Carl Bildt sagt: ”Jodå, kor på UD skulle ju förvisso vara en förändring. Mer idisslande. Mindre twittrande. Alltid gläder det någon”

Nyheten som började stort, blev enligt Löfven ett magplask. Men vem vet?