Kategori: Nyhetsvärdering

Romson förstår inte medielogiken

Färgen som paret Romsons båt är bottenmålad med är säkert bra för sitt ändamål: att hålla växter borta. Men det innebär ju att om växter ogillar färgen, innehåller det något som är olämpligt för växternas överlevnad. Ofta är det någon form av gift. Att som en av Miljöpartiets främsta företrädare i det läget försöka rättfärdiga sitt val av båtfärg med ett slags juridiskt kryphålsresonemang, känns lite märkligt. Som om växterna skulle bry sig om en paragraf? Mår de illa, så mår de illa. När sedan media (och politiska motståndare) får tag på denna historia, är det ju inte lagparagrafer och juridiska finesser som gäller, utan en helt annan måttstock: den etiskt/moraliska. Lagligt/olagligt, gäller inte här. Frågan som ställs är: Är det lämpligt eller olämpligt: vad är lämpligt för en grön partiledare att göra?

Det räcker alltså inte att det vid ett visst tillfälle juridiskt kanske var tillåtet med att använda giftig båtfärg – det var olämpligt redan då. http://www.svd.se/expert-romson-hakar-upp-sig-pa-fel-sak

Sponsrade media minskar sin attraktivitet

Trodde aldrig att jag skulle hamna på samma sida som Björn Häger i mediefrågor. Vi har hamnat på samma sida i vår kritik, men av helt olika anledningar.

När Volvo sponsrar Svenska Dagbladets TV-satsning och när Aftonbladet låter Telia betala sin korrespondent i Silicon-Valley så kommer något att hända. Hägers utgångspunkt är att de kritiska frågorna kommer att utebli och grävandet kommer att avta. Det är hans tyngsta invändning.

Min invändning är en annan: Vi som jobbar med PR söker för, våra uppdragsgivares räkning, publicitet i redaktionell text och det gör vi av en speciell anledning: vi vill hitta arenor som har så hög trovärdighet som möjligt. Annonser är ju inte lika effektiva, eftersom någon ju köpt ett utrymme för att tala i egen sak. Det är ju tvärtom med en text som passerat en redaktionell bedömning och det som publiceras har därför en högre trovärdighet än annonsen intill.

Men om nu media i alltför hög grad gör sig beroende av sponsorer, kommer trovärdigheten troligen att sjunka. Därmed försvinner en attraktiv scen för PR. Dessutom kommer de företag som INTE sponsrar att få det mycket svårare, eftersom de står utanför finansierarnas skara.

Att sedan mediehuset (ibland i panik) söker nya finansieringskällor är en helt annan historia.

http://www.journalisten.se/kronika/ingen-guldspade-nar-neurath-aker-volvo

En osann källa blir inte sannare bara för att den citeras korrekt

Dagens Nyheter hade den 7 juni ett ambitiöst reportage från en resa genom Estland, Lettland och Litauen. http://fokus.dn.se/balterna-hukar-under-hotfull-skugga-fran-ost/ Artikeln var skriven av Michael Winiarski. Det är möjligt att han blivit förd bakom ljuset eller själv fallit offer för myter och klichéer. Även om en reporter återger ett citat korrekt, men om den intervjuade har fel, ljuger eller far med osanning – så blir ju inte det publicerade mer rätt – det är fortfarande fel. Det är därför en reporter inte får nöja sig med det sagda, utan måste kolla sanningshalten.

Det föranledde mig att skriva följande mail till Michael Winiarski:

Hej Michael,

Det var intressant att läsa din långa artikel om resan i Baltikum.

Det finns dock några uppgifter där du har litat för mycket på dina källor.

Till exempel: ”Att ryskan inte får användas i kontakter med myndigheter.” All information till medborgarna finns på ryska (och engelska, kolla hemsidan narva.ee) och de flesta tjänstemän i offentlig förvaltning är rysktalande, i synnerhet i östra Estland.

”Utbildning på modersmålet … förvägras ryssarna idag” – överallt i områden där de rysktalande bor, finns det ryskspråkiga skolor. Där var tidigare ryska det enda undervisningsspråket. Nu försöker man introducera vissa gymnasieämnen även på estniska, vilket skulle förbättra elevernas möjligheter för att skaffa sig jobb.

Du nämner också medborgarskapet. Alla som bott i Estland i fem år, kan ansöka om medborgarskap. Kraven är ganska rimliga: lite kunskap i estniska, samhällskunskap och om det estniska styrelseskicket.

Dessa krav gäller inte de för barn som är födda efter Estlands självständighet 1991. Alla som är stadigvarande bosatta i Estland har samma rättigheter, oavsett medborgarskap, förutom deltagande i val till Parlamentet. Därför har det estniska medborgarskapet inte haft någon större betydelse för tex ryssarna. En person med ryskt pass kan röra sig i Europa och i Ryssland utan visum. De ryssar som har Estniskt pass måste däremot ha visum för att besöka Ryssland.

När det handlar om integrationen kan problemet faktiskt vara det omvända: Det går alldeles utmärkt att bo, studera och arbeta i Estland, utan att kunna ett enda ord estniska. Därför har varken Natalja eller Jevgeni något egentligt motiv att lära sig estniska eller försöka ta reda på vad som händer i Estland, eftersom de istället tittar på ”Putins-TV”.

Löfvens krafttag sensationellt

Nyhetsvärdering är en svår sport, allt ska vägas mot varann. En dags stora nyhet skulle vara en liten notis när det dyker upp något annat. Hörde talas om ett gifttåg som spårade ut och hamnade i en villaträdgård där familjen och de närboende var i omedelbar livsfara. Inte ett ord om detta i media, för samtidigt sjönk en färja med 1000 passagerare på Östersjön. Eller direkt efter attacken mot tvillingtornen 11 september – försökte engelske premiärministerns pressis att släppa impopulära beslut i skuggan av händelserna i New York för att få så lite uppmärksamhet som möjligt.

Men att statsminister Stefan Löfvens uttalande om att det nu ska tas krafttag skolelevernas mobiler, för att dessa stör undervisningen. Alltså: är detta verkligen en fråga för en statsminister?

Men det viktigaste: Är detta verkligen den största nyheten för dagen? Sveriges Radios Ekot, TV4, SvD och SVTs nyheter väljer att lägga denna nyhet först och högst.

Har det verkligen inte hänt något som är viktigare?

Eller är det sensationellt att statsministern äntligen har något konkret att komma med? Det var det som var nyheten!

http://www.svd.se/lofven-vill-ta-mobiler-fran-elever/om/sverige

Mer media än sömn

Förr delade vi upp dygnet i tre delar: 8 timmar sömn, 8 timmar arbete och 8 timmar för fritid. Nu ägnar vi drygt 8 timmar per dag åt media, vilket är en timme längre än vi sover per natt.

Det handlar om tidningar, tv, bio, radio, internet och utomhusreklam. Det är smartphonens som skapar nya tillfällen att konsumera media. Hur många i T-banan sitter framåtlutade ner i sin telefon med proppar i öronen och hur få är det som läser annat? http://bit.ly/1AKZz2b

Trots att media fyller allt mer av vår vakna tid, så befinner sig media i en allt djupare kris. Vi lyssnar inte längre på den traditionella radion. Fler, 49 procent, använder sociala medier som Facebook än de som lyssnar på SRs program. Och märkligt nog blir radioprogrammen sämre, anser Ulrika Knutsson (se länk nedan).

Jag vet dock inte var i statistiken jag finns när jag somnar framför TVn eller när jag tvingas gå upp när ”Pärleporten” går loss i radioklockan på söndagsmornarna klockan 6 i P1.

http://www.journalisten.se/kronika/varfor-krisar-ekot

Att välja en drabbad är också att välja vinkel

Den lille drabbade är något vi alla sympatiserar med, det är en bra story. Men här har media ett val: vem är drabbad, vilka är det mest synd om? Genom att välja drabbad kan också vinkel väljas och den utvalde drabbade kan stärka den valda ståndpunkten.

Ett aktuellt exempel:

SR/P1 hade ett inslag om att nya bullerregler i bostäder kan leda till att människor får högt blodtryck, hjärtinfarkt och fetma, enligt en hälsoforskare. Bostadsbristen måste bekämpas med ett ökat byggande, därför kommer högre bullernivåer att tillåtas i nybyggen. Men det kan leda till stress och ohälsa hos de boende. Här har alltså P1 valt den drabbade familjen som bor invid en tätt trafikerad gata, där de inte kan sova med öppet fönster, inte ens på sommaren. Alltså, stoppa dessa byggen…

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6179250

DN: s ledarskribent Carl Johan von Seth, valde ett annat perspektiv och en annan drabbad: ”Sätt en blodtrycksmätare på de unga i storstäderna som flackar runt på korta andrahandskontrakt och som frenetiskt jagar efter en plats att bo. En misstanke jag har är att det inte kommer visa sig vara en stressfri livsstil.”

http://www.dn.se/arkiv/ledare/mat-blodtrycket-pa-de-bostadslosa

Alltså: vem är det mest synd om: den boende i buller eller den som ingen bostad har?

En sak i taget i media – aldrig två

Vi män sägs inte klara av att göra två saker på en gång, som att tugga tuggummi och gå i trappor. Samma sak är det med media.

Just nu ser vi i media att det slängs för mycket mat. Tidigare har vi talat om fusk med datummärkning och vikten av bäst-före-datum.

Vid andra tillfällen har vi konstaterat att maten är för dyr i Sverige. Vid nästa tidpunkt slås vi av att maten har för dålig kvalitet.

När Rikspolischefen i Ekots lördagsintervju utfrågas om polisen har tillräcklig koll på buset … medan vi tidigare upprörts över polisens kränkande koll genom att ha för omfattande register.

Media orkar bara diskutera den ena sidan av saken, aldrig de två sidorna samtidigt. Matkvalitet och pris hänger ju ihop och är ömsesidigt beroende av varann. Överdriven rädsla för att utgånget datum är farligt gör ju att alltför mycket mat slängs. Polisens register är ju kopplat till möjligheten att lösa brott. Från den ena polen till den andra, aldrig nyanser och konsekvenser. Det räcker tydligen med svart eller vitt.

Underhållning från sjukbädden

Ett känt tv-ansikte har råkat ut för en trafikolycka och skadat sig allvarligt – kunde vi konstatera på bägge kvällstidningarnas förstasidor. Allvarliga frakturer och vilket drabbade kändisens framtida tv-framträdanden. Om denna tragiska händelse kunde vi läsa mer om på respektive tidnings sidor för NÖJE. Hur kul är det?

Dessutom hade en annan kändis ”blivit knäckt” av händelsen… Stackare!

http://www.expressen.se/noje/sjodins-jobb-i-fara–efter-cykelolyckan/

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article20662402.ab