Nyhetsbrev från din medietränare

200720 

Trots att tidningarna så här års är så tunna att de tar slut redan innan man fått upp farten, så finns det ett och annat att kommentera. Här några nedslag i den mediala rännilen.

 

Putins nya grundlagar

Den svenska medierapporteringen om den riggade ryska folkomröstningen har fokuserat på Putins förlängda maktinnehav. En ännu viktigare punkt, som lyfts upp av estniska politologer och som inte uppmärksammats i Sverige, är att den nya ryska grundlagen är överordnad internationell rätt. Det innebär att domstolsutslag i den internationella domstolen i Haag inte gäller för Ryssland eller dess president. Det heller inte tillåtet att ifrågasätta eller ändra den officiella ryska historieskrivningen. Det ryska territoriet ska dessutom vara oinskränkt och det är inte tillåtet att avstå territorium till annan (tex återlämna Krim)

Den nya ryska grundlagen bryter mot internationell rätt och överenskommelser, vilket är tillräckligt att utesluta Ryssland ur Europarådet, anser de estniska politologerna. Väntar på en sådan analys i svensk media.

 

Diplomaten och Gui Minhai

Ambassadör Anna Lindstedt åtalades och friades för att ha agerat egenmäktigt och hotat rikets säkerhet samt skadat de vänskapliga relationerna mellan Sverige och Folkrepubliken Kina. Jag vet inte om hon var ambitiös och gjorde allt för att få Gui Minhai släppt eller bara naiv. UD:s strategi mot henne tycks vara det som inom krishanteringen kallas för ”containment” dvs att isolera och distansera sig från Lindstedt. UD säger att Lindstedt agerade på egen hand och helt utan UDs vetskap.

Men tänk om Lindstedt hade lyckats? Vad hade UD då sagt: ”Detta är en oerhörd framgång och resultatet av den tysta svenska diplomatin!” Vi får väl se om UD lyckas övertyga åklagaren att överklaga.

 

Utrikesministern

Jag gillade Ann Linde från början, främst för hennes kunniga och kraftfulla agerande som utrikeshandelsminister, då hon var påläst och förberedd. Nu som utrikesminister har något gått förlorat: hon borde veta att man aldrig ”vinner” en intervju genom att vara aggressiv, som hon var i Deutsche Welle – även om programmet heter ”Conflict zone”. Hur mycket diplomati krävs nu för att reparera skadan på ”Sverigebilden”?

https://www.youtube.com/watch?v=4bCTt3PAPVU

 

Behöver vi ”Uppsnack” inför Folkhälsans presskonferens?

Inför Folkhälsans presskonferens sitter några journalister och spekulerar i minst fem minuter om vad Tegnell & Co ska säga om fem minuter. Ibland tar uppsnacket mer än fem minuter, så ”hoppsan, presskonferensen har redan börjat!” Låt oss nu istället invänta vad de kloka har att säga – utan spekulationer.

 

Bilden av media i media

Hur ser det ut på myndigheternas gemensamma presskonferens om covid-19? Vad får tv-publiken se och höra från journalisterna lokalen och via länk? Har redaktionerna tänkt på vilka journalister som kommer att synas för en stor publik och vilka frågor de ställer? Det verkar inte så. Undrar om förtroendet för ”tredje statsmakten, demokratins stöttepelare” har ökat eller minskat efter dessa presskonferenser.

 

”Eftersnack”

Som om vi inte lyssnat, så ska det sagda repeteras en gång till, för tredje gången. Visserligen är upprepningen kunskapens moder, men detta upplevs mest som tjat.

 

”Viktigt att banker tjänar pengar”

sade Swedbanks vd Jens Henriksson i samband med sin halvårsrapport. Han tycks känna sig tvingad att argumentera mot dem som inte gillar att banker går med vinst. Jag undrar just vad kritikerna gjort med dina sparpengar i en bank som går med förlust? Stoppat in dem i närmaste madrass?

Nyhetsbrev från din medietränare 5 maj 2020

Den senaste månadens medieflöde har mest handlat om Covid-19 med allt från faktaförvanskningar, fultolkningar, deep fake, cheep fake till argument om kinesiska virusodlingar. https://www.expressen.se/ledare/varlden-maste-stoppa-kinas-virusodlingar/  Här några nedslag och lite intervju- och PR-tips.

Sex på distans?

Hört i ”Ring P1” där inringaren frågar om corona-viruset kan spridas vid sexuell kontakt, varpå programledaren Janne Josefsson svarar: ”Det är ju svårt att ha sex om man ska hålla två meters avstånd!”

”SVT agerar statstelevision i krisen”

I en debattartikel i DN 4/4-20 beskriver Björn Rosengren skillnaden mellan SVTs och TV4:as nyhetsrapportering om Covid-19. SVT förmedlar det budskap som statsmakten, regeringskansliet och etablissemanget vill nå ut med till medborgarna. Alltmedan TV4 låter fristående experter och medborgare komma till tals med kritik mot regeringens beslut och strategialternativ. TV4 var också spetsigare (hårdare) än det som sändes från SVT. När det gäller drabbade fokuserade SVT mer på personalen i den offentliga vården medan TV4 valde att fokusera på patienter och privata aktörer inom vård och äldreomsorg. Rosengrens slutsats är att SVT i tider av kris mer återgår till sin gamla roll av statstelevision som förmedlar statsmaktens budskap, medan TV4 har ett mer ifrågasättande utifrånperspektiv.

https://www.dn.se/debatt/svt-agerar-statstelevision-i-krisen-da-behovs-oppet-tv4/

 

MSB – Myndigheten för Skräck och Bekymmer?

En liten panik utbröt efter att en enhetschef på MSB började spekulera om framtida risker för dricksvattenbrist i Sverige. Detta hände på Folkhälsans presskonferens om Corona. Jag kan verkligen inte förstå MSB, som kommer med otydliga, spekulativa och alarmistiska påståenden, som skrämmer skiten ur befolkningen. MSBs enhetschef har inte synts till efter detta, utan ersatts av en dementimaskin om att faran med vattenbristen inte är aktuell, utan är en signal från myndigheten om framtida faror och hot.

 

Kan du garantera…?

Kategoriska intervjufrågor om du kan ”garantera” något, lurar in dig i en fälla, vilket oftast är journalistens avsikt. En sådan fråga ställdes av journalisten Therese Bergstedt på SVT Rapport (10/4) till en representant från Läkemedelsverket och handlade om narkosmedlet garanterat skulle räcka till alla som läggs i respirator. Givetvis kom det förväntade svaret: ”Jag kan inte garantera …” Frågan sätter den svaranden i en nästintill omöjlig situation. Min rekommendation vid den typen av omöjliga frågor är att svara: ”Jag kan garantera att vi kommer att göra vårt yttersta för att hitta säkra narkosmedel för de patienter som så behöver.” Du kan alltid garantera dina insatser – medan resultatet nästan alltid är omöjligt att garantera.

 

”Jag vet inte” – är ett bra svar

När en intervjuad inte kan svaret, brukar de använda två metoder: att undvika ge ett relevant svar, fly iväg och tala om något helt annat. Den andra (och farligare) metoden är att gissa svaret – och riskera att bli en lögnare.

Under Folkhälsans presskonferenser hör vi allt oftare svaret: ”Jag vet inte” – följt av: det är för tidigt, siffrorna är inte klara än, det finns en eftersläpning i rapporteringen, forskningsläget är osäkert … Det är alltid bättre att säga som det är: Jag vet inte – och lägga till vari osäkerheten ligger.

”Inte” är inget vidare

Drottning Elizabeth, 94: ”Vi vet att coronaviruset inte kommer att besegra oss”, sade hon i sitt tal till sin nation. Hade nog rekommenderat henne säga: ”Vi vet att vi kommer att besegra coronaviruset”, vilket visar vilken väg vi kommer att gå – inte vilken väg viruset inte kommer att gå.

 

Fem tips för bättre intervjuer via mobilen

I dessa corona-tider görs många intervjuer via mobilen. Under Folkhälsans pressträffar ser vi alltför många ”ful”-bilder på journalister som ställer sina frågor via länk med sina mobiler. Här kommer några förbättringstips för alla som syns via sin mobil:

  1. Ljuset. Sitt så att ljuset faller i ditt ansikte, undvik motljuset från fönster i din bakgrund. Komplettera med någon lampa mot ditt ansikte.
  2. Ljudet. Tänk på akustiken. Undvik eko i kala rum, hitta ställen med mycket textil eller bokhyllor som dämpar ekon. Ersätt gärna datorns, paddans eller mobilens mikrofon med en extern ”mygga” vilket kan ge ett bättre ljud istället för de inbyggda mikrofonerna.
  3. Filmningsvinkeln. Ofta får vi se lågt placerade kameror där näsborrar och dubbelhakor får en alltför stor roll. Ha istället kameran i höjd med, eller lite högre, än ögonen.
  4. Bakgrunden. Vad har du bakom dig, tavlor på sned, ostädade rum? Konstiga tapetmönster? Miljön är viktig för att ge dig rätt inramning. Här är en välfylld bokhylla en bra bakgrund och som ger en bra akustik. Tänk igenom vilka boktitlar som syns…
  5. Formatet. Placera mobilen så den filmar i liggande format. Många filmar med mobilen i stående format, vilket inte utnyttjar hela bildytan. Uppspelat på TV blir formatet smalt där den fulla bredden inte utnyttjas.

 

Flamma stolt mot dunkla …

Under flera decennier har den svenska flaggan varit en lite skämmig symbol och sågs som en unken nationalistisk symbol som ofta ersattes av parti- eller internationella flaggor. När den svenska flaggan övergavs, erövrades den istället av ”Sverigevännerna” på SD-kanten. Och när KD-ledaren lät sig flankeras av stora svenska flaggor i Almedalen, anklagades hon att ”fiska i grumliga vatten”.

Nu under covid-19, så har det plötsligt vänt: S-rosen byttes ut mot en liten svensk flagga på statsministerns kavajuppslag och presskonferenserna pryddes av en ståtlig blå-gul fanborg. Nu var det enighet av annat och där etablissemanget har återerövrat den svenska nationalsymbolen. Rätt så!